Karin Ahlin delar med sig av insikter från sin forskning och utveckling av ett självuppskattningsverktyg med fokus på digital kompetens hos medarbetare inom offentliga organisationer.
Vi har alla märkt av den digitala transformationen i offentliga organisationer, till exempel kan du anmäla att du vill ha digitala kallelser till ditt vårdsbesök. Denna utveckling adderar krav på varje enskild medarbetares kompetens, där medarbetarens grundutbildning kan ha varit inriktad mot omsorg och inte innehållit moment om digital transformering eller digitala hjälpmedel. Digitala hjälpmedel i offentliga verksamheter ersätter ibland arbetsuppgifter som är förenade med formella krav och rutiner, till exempel attestering vid intag av läkemedel. Det är därför ofrånkomligt att den digitala kompetensen behöver vara hög och att utbildning måste genomföras av arbetsgivaren.
För att få ett underlag för hur den enskilde medarbetaren ser på sin digitala kompetens har jag undersökt vad som kan ses som digital kompetens för att en medarbetare ska kunna lösa sina dagliga arbetsuppgifter – och det är individernas förmåga att kritiskt förstå och framgångsrikt använda digitala hjälpmedel för att lösa organisationens arbetsuppgifter (Hanelt et al., 2021), vilket utesluter delar där digitala hjälpmedel används för fritidsnöjen.
Underlaget för att förstå den digitala kompetensen baseras på digital transformation och kan delas in i kategorierna: digital teknik och infrastruktur, kultur och kompetens, interaktion, organisationens formella struktur och individens motivation. Dessa kategorier har bildat underlag för självuppskattning hos medarbetare inom offentliga organisationer. I en första utvärderande studie har kategorierna omformats till enkätfrågor där resultatet visar på hög skattning av motivation och formella strukturer och att det finns utrymme för vidare arbete när det kommer till interaktion via digitala verktyg och möjlighet för diskussion, reflektion och prova-på av organisationens digitala hjälpmedel. Ytterligare feedback har inkommit från medarbetaransvariga, vilka beskriver att det är viktigt att kunna ha flexibla statistikunderlag för diskussion från arbetsgruppens självuppskattningar. Baserat på resultatet ville medarbetaransvariga att det skulle finnas möjlighet att hitta utbildningsmöjligheter, till exempel filmer eller andra källor. Allt för att kunna erbjuda möjlighet för att öka den digitala kompetensen.
Forskningen har resulterat i ett självuppskattningsverktyg för digital kompetens. Ur ett akademiskt perspektiv har designen, test och feedback av verktyget visat sig ge intressant forskning och resulterat i flera rapporter. En grundläggande del i den digitala transformationen bygger på medarbetares digitala kompetens och att den vidareutvecklas samtidigt som organisationens digitala transformation förändras beroende på ny teknik och nya formella strukturer. Därför finns det intressanta incitament för fortsatt forskning och större datainsamlingar. Samtidigt ser fler och fler offentliga organisationer behov av att förstå sina medarbetares digitala kompetens. Sammantaget har detta resulterat i att verktyget som vi utvecklat för självuppskattning av digital kompetens kommer att utvecklas vidare och vara tillgängligt för presumerande offentliga organisationer på ett näringsidkande företags förvaltningsplattform.
Karin Ahlin, postdoktor i informatik
Referenser:
Ahlin, K., & Langlo, J. A. (2022) Rapport Digital Mognad–gemensamma resultat VälTel 2.0. In. Hanelt, A., Bohnsack, R., Marz, D., & Antunes Marante, C. (2021). A systematic review of the literature on digital transformation: Insights and implications for strategy and organizational change. Journal of Management Studies, 58(5), 1159-1197.
