Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.
– Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.
Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.
Hur kan olika skalor mötas?
Forskarna granskade ett stort antal verkliga omställningsprojekt runt om i världen, allt från bybaserade agroforestry-initiativ (bydrivna projekt som blandar jordbruk och trädodling för att stärka både skörd och ekosystem) till nationella politiska satsningar. Trots enorma skillnader hittade de återkommande mönster i hur lyckade hållbarhetsomställningar byggs upp.
Resultatet blev ett pluralistiskt ramverk, eller enklare uttryckt: en karta för hur olika aktörer kan samspela oavsett nivå, resursbas eller geografiskt läge.
– Vi såg att framgång handlar mindre om storlek och mer om hur väl projektet förstår sin kontext och sina aktörer, säger Avit Bhowmik.
Tre viktiga lärdomar från studien
1. Omställning sker i fem steg. Framgångsrika projekt följer en tydlig process, från att definiera problemet till att utvärdera resultaten. Det gäller oavsett om man är ett internationellt nätverk eller ett kooperativ av småbönder.
2. Fyra faktorer öppnar dörren för framgång. Kontext, tidsperspektiv, tvärvetenskap och aktiva intressenter är avgörande. Det är här lokala röster ofta blir en superkraft.
3. Men det finns också hinder. Maktobalanser, kortsiktighet och exkludering kan bromsa utvecklingen, ibland kraftigt. Genom att synliggöra hindren kan aktörer också arbeta strategiskt för att undvika dem.
- När lokala kunskaper och globala mål möts händer magin, då blir hållbarhet något som både människor och samhällen äger, säger Avit Bhowmik.
Varför är detta viktigt?
De globala målen är gemensamma, men verkligheten där de ska genomföras ser olika ut. Det nya ramverket hjälper forskare, beslutsfattare och lokala initiativ att förstå hur deras arbete passar in i en större helhet.
– Vi vill visa att ingen insats är för liten och ingen utmaning för stor, så länge vi lär oss av varandra över nivåer och sammanhang, säger Avit Bhowmik.
- Läs den vetenskapliga artikeln “Leave No Scale Behind”—A Pluralistic Framework for Achieving the Global Sustainable Development Goals at Every Scale" som är publicerad i tidskriften Sustainability.
