Med undervisning som drivkraft för skolutveckling – Rum för formativ undervisning
Detta forskningsprojekt är finansierat av Vetenskapsrådet och handlar om hur rektorer och lärare kan skapa förutsättningar för lärares samarbete runt planering och efterarbete av lektioner. Projektet initierades tillsammans med en högstadieskola och en gymnasieskola 2019, som vid inledningen av projektet i huvudsak organiserade lärares undervisningsplanering och efterarbete individuellt.
Forskargruppen har över tid följt lärare och rektorer på två skolorna som möjliggjort för lärare att samarbeta runt planering och uppföljning av den egna undervisningen. Sammanlagt etablerades elva planeringsteam i fem ämnen: historia, matematik, fysik, svenska och teknik. De har varje vecka haft schemalagd tid för att i mindre planeringsteam samarbeta runt planering av kommande lektioner och uppföljning av genomförda lektioner. Sammantaget har detta resulterat i ett omfattande datamaterial från inspelningar av planeringsteamens arbete (139 timmar), samt samtal och intervjuer med rektorer och skolledare (15 timmar).
Forskningsprojektet syftar till att utveckla empirisk och teoretisk kunskap om planering och efterarbete som en kollegial praktik och hur detta formar och formas av den lokala skolorganisationen. Vi är intresserade av hur den kollegiala inramningen påverkar lärares strategiska beslut om elevers lärande över tid och mellan ämnen. Förutsättningen för att inrätta och utveckla en sådan praktik är att rektorerna tar ansvar för hur planeringsteamen integreras och används inom den lokala skolorganisationen. Centralt för vår design är att vi för samman ämnesdidaktik och skolförbättringsforskning. Det innebär att vi intresserar oss för en kollegial organisering som är funktionell för den undervisning som bedrivs, vilken i huvudsak är ämnesinriktad.
Bakgrund till studien
Det finns omfattande forskning som visar att lärare kan göra skillnad för elevers lärande. Följdriktigt har planerings- och efterarbete betydelse för att utveckla lärares professionalitet. Det är därför något av en paradox att lärares planerings- och efterarbete så sällan uppmärksammas som en organisatorisk möjlighet för skolan att kanalisera förbättringsarbete inom en central och kvalitetsdrivande praktik i lärares vardagsarbete samtidigt som det upptar ca 25 % av deras arbetstid. Av tradition, men också av organisatoriska skäl är det ofta ett ensamarbete. Tidsstudier visar att planering oftast är en fragmentiserad verksamhet som sker när det uppstår tid. Det finns med andra ord utmaningar med att använda planeringstiden som en strategisk verksamhet för skolförbättring.
Kollegialt samarbete har visat sig framgångsrikt för skolor som utvecklar gemensamma idéer och fokuserar på elevers lärande. För att lärare skall kunna tillämpa förbättringsåtgärder behöver de relatera ny kunskap till den faktiska undervisning de bedriver. Har lärare inte möjlighet att reflektera över undervisningens upplägg samt möjlighet att på goda grunder förändra eller anpassa undervisningen, så minskar sannolikheten att de förbättringsåtgärder som vidtagits kommer att påverka undervisningen.
Vårt forskningsprojekt lyfter fram och undersöker hur planering och efterarbete kan användas för att forma en kollegial infrastruktur för förbättringsarbete inom ramen för den lokala skolorganisationen.
PUBLICERADE ARTIKLAR:
Critical aspects to consider when establishing collaboration between school leaders and researchers: two cases from Sweden.
Forssten Seiser, A. & Portfelt, I. (2022).
Planification et préparation collégiale des cours en Suède.
Jakobsson, M., Randahl, A. C., & Nordgren, K. (2022).
Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan.
Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist, Y., & Bergh, D. (2019).
Rektorers uppfattningar om undervisningens villkor och en skola på vetenskaplig grund: En uppföljande enkätstudie till undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan.
Nordgren, K., Bergh, D., Duek, S., Liljekvist, Y., & Jakobsson, M. (2022).
Collegial collaboration when planning and preparing lessons: A large-scale study exploring the conditions and infrastructure for teachers’ professional development.
Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist, Y., & Bergh, D. (2021).