Hur upplevs jämställdhetsarbete på arbetsplatsen – som en gemensam utforskande resa eller som ett krav uppifrån? Det har Maja Herstad, doktorand i sociologi vid Karlstads universitet, undersökt. Resultaten visar att känslor spelar en större roll i detta förändringsarbete än vad många kan tro.

– Känslor är centrala i jämställdhetsarbete eftersom de hänger ihop med både hur vi upplever oss i en hierarki och hur vi skapar mening. Det påverkar om vi agerar eller drar oss tillbaka, säger Maja Herstad. I frågor som rör kön, status och resursfördelning kan känslor som irritation, skuld eller skam väckas – och de kan både driva och hindra förändring.

CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet tillsammans med Umeå och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, samt Totalförsvarets forskningsinstitut får dela på 12 miljoner kronor i forskningsmedel.

– Vi har fått ett uppdrag av Riksantikvarieämbetet att sammanställa forskningssynteser, vilka sedan kommer ligga till grund för de kommande tio årens Fou-program, säger Eva Svensson, professor i miljövetenskap. Med utgångspunkt i aktuella samhällstrender ska vi och flera andra akademiska institutioner och myndigheter sammanställa kunskapsläget för sex aktuella teman. Syftet är att ringa in områden där det idag saknas kunskap och ny forskning.

Hur kan socialtjänsten säkerställa att barn som utsatts för våld får det stöd de behöver och har rätt till? Det är kärnfrågan i en licentiatuppsats i socialt arbete som nyligen lagts fram vid Karlstads universitet.

Leigh Ann Loebs, tidigare doktorand i socialt arbete vid Karlstads universitet och nu verksam vid Kils kommun, undersöker i sin licentiatuppsats hur barn som misstänkts ha utsatts för våld får tillgång till insatser från socialtjänsten och hur teamledare stödjer socialsekreterare i att identifiera och motverka fördomar och ojämlikheter i bedömningar, särskilt i relation till barns kön och familjeursprung.

Utveckling eller avveckling? Avindustrialisering och återindustrialisering. Grön omställning. Hur påverkar dessa processer mindre orter i Sverige? CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet släpper filmen ”Olika värden, olika verkligheter: en film om fem bruksorter”, en film om industriella och samhälleliga förändringar i Sverige och hur de påverkat utvecklingen och omställningsarbetet i små kommuner.

Berättelsen gör nedslag på fem olika platser, Munkfors, Nykroppa, Grythyttan, Kopparberg och Björneborg, där vi möter personer som i olika sammanhang stött på och brottats med dessa utmaningar.

– Vi vill motverka eller nyansera den stigmatisering som pågår och som pågått under decennier kring bruks- och mindre orter, säger Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som tillsammans med Annika Jonsson, lektor i sociologi vid Karlstads universitet, arbetat med filmen.

Vårt samhälle behöver ställa om. Det kräver minskning av utsläpp och energikonsumtion, men också verktyg för att hantera utmaningar såsom en åldrande befolkning eller befolkningsminskning. Och förutsättningarna för omställningsarbete ser olika ut på olika platser. Platsens betydelse och rättviseaspekten hamnade i fokus vid CRS symposium Vardagsliv och samhällsplanering i omställning.

– Omställning påverkar både hur vardagslivet kan te sig för de som bor på orter som är särskilt drabbade av dessa utmaningar, och hur de styrande där planerar för framtidens service, välfärd och hållbara utveckling, säger Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS. 

Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Temat för tredje utgåvan är – Tid.

I detta tema berättar forskarna bland annat om tipping points och tiden som håller på att rinna ut, om effektivare solceller som fångar mer energi från solens strålar, om hur arbetstiden formar våra liv samt om livstid och fortsatta band.

Vi får också möta forskaren i företagsekonomi som tipsar om de bästa strategierna för hållbar konsumtion när tiden blivit ett säljverktyg, lärarna i musikproduktion som reder ut tidens betydelse vid skapandet av musik samt historikerna som gjort en fallstudie över bruksortens nutid, dåtid och framtid.