Kontakt med arbetslivet från början
2012-02-08På Handelshögskolans program Personal och arbetsliv får studenterna kontakt med arbetslivet redan från början. Och så har det varit under många år. Programledaren Maiwor Grundh har själv skött kontakterna med mentorerna, som i många fall är tidigare studenter - alumn och mentor i samma person.
Under utbildningens första år delas studenterna in i grupper om fem-sex personer. Varje grupp får en mentor.
- Syftet med mentorskapet är att studenterna under sin utbildningstid ska få kontakt med arbetslivet och möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Vi startade den här verksamheten 1998 och mentorerna arbetar i bemanningsbranschen, företagshälsovård eller jobbar med personalfrågor inom offentlig och privat sektor. En del mentorer har varit med sedan vi startade. Några är mina studiekamrater och andra är tidigare studenter, berättar Maiwor Grundh.
Aktiva studenter ger och får mer
Mentorsverksamheten pågår under det första året på utbildningen och under fyra kurser får studenter uppgifter som är kopplade till mentorns organisation eller företag. Mentorerna utgör viktiga bollplank när teorier möter praktisk verksamhet. Flera av mentorerna tar även emot studenter på praktikkurs.
För att få en bild av hur upplägget kring mentorskap fungerar, utvärderar Maiwor Grundh regelbundet genom att fråga studenter och mentorer.
- En viktig framgångsfaktor är hur aktiva studenterna själva är och i vilken omfattning de tar kontakt och frågar. Det kan också handla om att mentorerna faktiskt har tid, konstaterar Maiwor.
För mentorernas del är upplägget välkommet - och man vill gärna ha aktiva studenter Några av mentorerna sitter även med i utbildningens programråd och kan ge direkt feedback. Flera mentorer deltar även i utbildningen som gästföreläsare i exempelvis kursen operativt och strategiskt personalarbete, samt deltar i den organiserade minglet inför C-uppsatserna.
- Att vara mentor är både inspirerande och utvecklande. Studenterna är ofta mycket intresserade, motiverade och nyfikna på att lära sig mer om personalarbete i stort. Det ger mig i rollen som yrkesverksam möjlighet att tänka över vårt arbetssätt, vilket kan vara både utvecklande och utmanande i många fall, säger Ellen Myrén Scott, Personalutvecklare vid Uddeholms AB.
Isa Callderyd är utbildningsansvarig i utbildningsföreningen Pelikan, där man diskuterat bland annat mentorskap. Hon tror att många studenter inte riktigt vet hur man arbetar med mentorer och föreslår en "guideline" som ger tips kring kontakten med mentorer.
- Jag tycker att upplägget med mentorer är ett väldigt bra tillfälle för oss studenter att jobba med uppgifter som relaterar till arbetslivet. Men lika viktigt är att lära sig hantera viktiga kontakter. Skapar man ett bra kontaktnät under studietiden har man ett försprång ut i arbetslivet sedan, menar Isa Calleryd.
Vem tar över nätverket?
Maiwor Grundh har tidigare varit kritisk till praktik inom högskoleutbildning, främst för att hon under sin egen tid som student tyckte det var en termin med studielån som hon hellre hade ägnat åt mer teorier.
- Men jag har delvis omprövat min inställning. Kontakter med arbetslivet är viktig, för att studenten ska kunna pröva teori mot praktisk verksamhet. Mentorer är en bra form för denna kontakt, tror jag. Och sedan gillar jag själv att ha kontakten med de som är yrkesverksamma inom olika branscher och organisationer. För att ytterligare stärka anknytningen till arbetslivet har vi även lagt in en praktikkurs - verksamhetsförlagd utbildning - i programmet, säger Maiwor.
Om ett år går hon i pension och en ny programledare ska ta över. Relationer är inte alltid så lätt att ärva och det är en hel del jobb med att hålla nätverket igång.
- Jag skulle vilja ge mer tillbaka till mentorerna, underhålla relationen lite mer. Vi diskuterar just nu om det kanske är rätt tillfälle att ta hjälp av våra samverkanskoordinatorer, som kan stötta mentorsverksamheten på ett mer strukturerat sätt. För utbildningen är mentorerna ovärderliga, avslutar Maiwor Grundh.



