Hallå där, Claes Thorén …
2012-07-02… doktorand i informatik. Du håller på med ett projekt vid sidan av dina doktorandstudier. Berätta mer!
- Det är en sorts transmedial installation kan man säga. På en webbplats skapar jag med hjälp av musik, text och bilder en berättelse som utspelar sig i framtiden, i en storstad där olika personer befinner sig. Det är lite i Orwells anda. Tanken är att betraktaren ska kunna välja en pusselbit där varje musikspår berättar samma historia, men ur olika personers perspektiv. Musik och bilder blir tillsammans med text en berättelse som kan tolkas olika beroende av betraktaren och dennes väg genom webbsidan.
Hur kom du på idén?
- Projektet började för drygt tre år sedan som en kortnovell egentligen. Men jag la till mitt intresse för musik- och ljuddesign och så växte idén fram om att lägga upp allt på en webbsida. Och det roligaste är att andra också blir engagerade! Jag har lånat röster från olika människor som ställt upp frivilligt, bland andra doktorandkollegor och en gästforskare från Kina. Det ger en extra dimension att blanda olika röster och språk. Jag har en idé om att spela in röster som läser samma text fast på olika språk och sedan mixa ihop dessa till ett eget språk. Nästa steg nu är att lägga till bilder och där hjälper en kompis som är amatörfotograf till liksom en konstnär från Barcelona som pluggar här i Karlstad just nu. Det ska bli spännande att se vad de gör med idén.
Har detta projekt någon koppling till din avhandling?
- Nej, det kan man inte säga... Min avhandling handlar om förändring och tröghet i organisationer, där jag tittar närmare på dagstidningsbranschen. Första utkastet blir klart i oktober. Men mitt "hobbyprojekt"ger bra balans, energi och kreativitet. Jag har länge sysslat med musik, spelat i band och skrivit egen musik. Det är ett sätt att koppla av.
Men hur kommer det sig att du började med ljud och berättande åt det mer konstnärliga hållet?
- Min grundutbildning är systemvetenskap som jag läste här i Karlstad och undervisade då även en del som adjunkt. Men sedan ville jag göra något annat, så jag reste till Kanada och läste litteraturvetenskap och idéhistoria. Efter det följde en masterutbildning i Cultural studies i London. Den innehöll mycket om hur ljud påverkar kropp och själ. Jag tycker det är jättespännande och har bland annat föreläst inom Barnens universitet på det temat. Och för ett par år sedan sprang jag och Leif Nahnfeldt ihop i en musikaffär. Vi upptäckte att båda jobbade på universitetet och så började ett samarbete som hittills resulterat i musiken till Eldkonst två år i rad.
Vad är dina tankar om projektets framtid?
- Det vore verkligen kul att nå en bredare publik. Hittills har jag inte marknadsfört det hela, utan bara gjort musikspåren tillgängliga i några kommersiella kanaler som Spotify, Amazon och Itunes samt i en gratisvariant på Soundcloud. Det vore en bonus att kunna finansiera min hobby om jag fick in lite pengar på det och jag har bildat ett produktionsbolag för att även ha koll på upphovsrätten. Men det roligaste är om så många som möjligt kan ta del av materialet. Idag är det inga problem att distribuera, hitta kanaler och hålla en hög kvalitet rent tekniskt. Men att nå ut, ja det är den stora utmaningen. Än så länge är det ryktesspridning..
Var finns materialet?
- Projektet är ju inte klart ännu och jag har till exempel inte riktigt kommit på hur texterna ska ligga. Jag ska också kolla in om inte Youtube kan vara ett bra ställe att lägga det visuella materialet på. Men det som är färdigt hittills hittar man enklast på spectralhours.com
Lycka till med projektet – och avhandlingen!
- Tack!

