Idéhistoria II
30.0 HPKursen fördjupar den idéhistoriska kunskapen och förståelsen utifrån färdighetsorienterade moment inriktade mot kritisk tolkning av både kortare och längre texter av hög komplexitet, såväl historiska källor som aktuella forskningsartiklar. I kursen vidareutvecklas teman från de empiriska filosofi-, vetenskaps- och kulturhistoriska momenten på Idéhistoria I, i ljuset av olika teoretiska och problematiserande perspektiv. I alla delkurser praktiseras i olika grad den form av texttolkning och närläsning som är av central betydelse inom idéhistorieämnet.
Kursen består av 4 delkurser à 7,5 högskolepoäng. Ordningen i vilken delkurserna ges kan variera.
Delkurs 1. Global idéhistoria (7,5 hp)
I denna delkurs undersöks utomeuropeiska kulturer utifrån ett globalt och jämförande perspektiv. Delkursens överordnade tema är världsbilder, med syfte att ställa huvuddragen i ett antal av dessa, i första hand bortanför den västerländska och abrahamitiska kulturkretsen, i relation till en traditionell idéhistorisk kanon. Vidare behandlas européernas möte med främmande kulturer liksom vilka konsekvenser detta medfört för förståelsen av världen. En viktig aspekt i sammanhanget är icke-européernas föreställningar om européerna. Det koloniala arvets betydelse för förmedlingen av idéer studeras med hjälp av postkoloniala teorier samtidigt som de senare placeras i en idéhistorisk kontext. Inom delkursen analyseras också begreppet globalisering samt framväxten av globala kulturmönster.
Delkurs 2. Metateorier - vetenskap, kultur, politik (7,5 hp)
Delkursen har en metavetenskaplig inriktning, dels mot vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi, från positivismen till postpositivismen, dels mot samtida kulturteori och kulturkritik samt politisk filosofi, vilka studeras utifrån ett idéhistoriskt sammanhang. Syftet med delkursen är att studenten kritiskt ska kunna reflektera över vetenskapens teoretiska och sociala utgångspunkter, kunskapens relation till frågor om makt, utmaningarna mot den samtida demokratin och olika synsätt på den västerländska kulturens generella villkor och kriser.
Delkurs 3. Idéhistoriens teori- och metodtraditioner (7,5 hp)
Syftet med delkursen är att ge en orientering om idéhistoriens egenart och samtidigt ge studenterna metodologiska verktyg för att läsa och tolka idéhistoriska texter, som underlag för deras förestående uppsatsarbete. Delkursen har två huvudteman. Det första gäller idéhistoriens speciella förutsättningar, dess traditionella identitet och nyare tillämpningar, olika synsätt på ämnets tillkomst och utveckling samt teoretiska problem förknippade med idéhistorisk forskning. Det andra temat utgörs dels av en genomgång av några aktuella tolkningsteorier, dels en översikt av insamlings- och analysmetoder inom idéhistorieämnet, inklusive en orientering i källkritik, informationssökning och hantering av arkivmaterial.
Delkurs 4. Självständigt arbete I (7,5 hp)
Den avslutande delkursen mynnar ut i en mindre, självständig idéhistorisk uppsats, som skrivs utifrån ett väl avgränsat ämne och utifrån relevanta problemställningar, teorier och metoder. I seminarieform diskuteras hur man söker, använder, analyserar och tolkar källtexter och sekundärlitteratur samt vad som inom idéhistorien utmärker syfte och frågeställning, avgränsningsproblem, disposition, referensteknik, språklig framställning och akribi. Avslutningsvis får studenterna presentera och granska varandras uppsatser under ett ventileringsseminarium.
Undervisningen består dels av föreläsningar, vilka i översiktlig form presenterar kursens väsentliga innehåll, dels av återkommande obligatoriska seminarier, där studenterna diskuterar kursinnehållet i ljuset av kurslitteraturen och redovisar sin förståelse muntligt och skriftligt.
Kursen består av 4 delkurser à 7,5 högskolepoäng. Ordningen i vilken delkurserna ges kan variera.
Delkurs 1. Global idéhistoria (7,5 hp)
I denna delkurs undersöks utomeuropeiska kulturer utifrån ett globalt och jämförande perspektiv. Delkursens överordnade tema är världsbilder, med syfte att ställa huvuddragen i ett antal av dessa, i första hand bortanför den västerländska och abrahamitiska kulturkretsen, i relation till en traditionell idéhistorisk kanon. Vidare behandlas européernas möte med främmande kulturer liksom vilka konsekvenser detta medfört för förståelsen av världen. En viktig aspekt i sammanhanget är icke-européernas föreställningar om européerna. Det koloniala arvets betydelse för förmedlingen av idéer studeras med hjälp av postkoloniala teorier samtidigt som de senare placeras i en idéhistorisk kontext. Inom delkursen analyseras också begreppet globalisering samt framväxten av globala kulturmönster.
Delkurs 2. Metateorier - vetenskap, kultur, politik (7,5 hp)
Delkursen har en metavetenskaplig inriktning, dels mot vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi, från positivismen till postpositivismen, dels mot samtida kulturteori och kulturkritik samt politisk filosofi, vilka studeras utifrån ett idéhistoriskt sammanhang. Syftet med delkursen är att studenten kritiskt ska kunna reflektera över vetenskapens teoretiska och sociala utgångspunkter, kunskapens relation till frågor om makt, utmaningarna mot den samtida demokratin och olika synsätt på den västerländska kulturens generella villkor och kriser.
Delkurs 3. Idéhistoriens teori- och metodtraditioner (7,5 hp)
Syftet med delkursen är att ge en orientering om idéhistoriens egenart och samtidigt ge studenterna metodologiska verktyg för att läsa och tolka idéhistoriska texter, som underlag för deras förestående uppsatsarbete. Delkursen har två huvudteman. Det första gäller idéhistoriens speciella förutsättningar, dess traditionella identitet och nyare tillämpningar, olika synsätt på ämnets tillkomst och utveckling samt teoretiska problem förknippade med idéhistorisk forskning. Det andra temat utgörs dels av en genomgång av några aktuella tolkningsteorier, dels en översikt av insamlings- och analysmetoder inom idéhistorieämnet, inklusive en orientering i källkritik, informationssökning och hantering av arkivmaterial.
Delkurs 4. Självständigt arbete I (7,5 hp)
Den avslutande delkursen mynnar ut i en mindre, självständig idéhistorisk uppsats, som skrivs utifrån ett väl avgränsat ämne och utifrån relevanta problemställningar, teorier och metoder. I seminarieform diskuteras hur man söker, använder, analyserar och tolkar källtexter och sekundärlitteratur samt vad som inom idéhistorien utmärker syfte och frågeställning, avgränsningsproblem, disposition, referensteknik, språklig framställning och akribi. Avslutningsvis får studenterna presentera och granska varandras uppsatser under ett ventileringsseminarium.
Undervisningen består dels av föreläsningar, vilka i översiktlig form presenterar kursens väsentliga innehåll, dels av återkommande obligatoriska seminarier, där studenterna diskuterar kursinnehållet i ljuset av kurslitteraturen och redovisar sin förståelse muntligt och skriftligt.
Fördjupningsnivå:
G1F (har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
Utbildningsnivå:
Grundnivå
Behörighetskrav:
Idéhistoria 30 hp (G1N) varav 15 hp ska vara avklarade/godkända. Motsvarandebedömning kan göras.
Kursen ingår i följande program
- Kulturvetarprogrammet (läses år 2)