ULF-STEP/Pilot-STEP

Under 2018 pågick Ulf-STEP, ett projekt med stöd av regeringens satsning på samverkan kring praktiknära forskning. Ulf- STEP omfattade en utvecklad koppling mellan forskning och verksamhet för att stärka verksamma förskollärares handlingsberedskap i värdegrundsfrågor. De specifika kompetenser som finns inom forskargruppen avseende exempelvis undervisning, digitala medier och modeller för att integrera demokrati i verksamheten utgjorde innehåll som diskuterades med personalen på förskolorna i projektet.

Syftet med Ulf-STEP var att skapa förståelse för när och hur demokratifostran kan integreras i förskolans vardagliga verksamhet samt vilka kunskaper som behöver utvecklas ytterligare för att detta ska kunna ska. Vi arbetade med kartläggning av kunskaper och behov och prövade också modeller för samverkan mellan forskning och förskolans verksamhet.

Projektet länkar till projektet Pilot-STEP på så vis att de förskolor som ingick i Ulf-STEP var desamma som förskollärarstudenterna i Pilot-Step hade, och har, sin VFU-placering vid. Vi var bland annat intresserade av att förstå vilka eventuella synergieffekter som kan uppnås genom att studenter - som deltagit i specifika samtal med forskare om demokrati och värdegrundsfrågor – gör sin VFU på dessa förskolor, och vad det kan betyda för studenternas kunskapsutveckling och lärartillblivelse att VFU-förskolorna fokuserar på samma problematik.

Artiklar pilot-STEP

Ribaeus, K., Enochsson, A-B., & Löfdahl Hultman, A. (2020). Student teachers’ professional development: Early practice and horizontal networks as ways to bridge the theory-practice gap. Journal of Early Childhood Teacher Education. Advance online publication.

https://doi.org/10.1080/10901027.2020.1797956.

Abstract

This article focuses on student teachers’ professional development and explores how the students connect theory and practice in these processes. Data consist of 17 talks during weekly seminars with 15 preschool student teachers and a group of researchers both at campus and at the practicum placements during their first term. Initially, the researchers introduced discussions with an aim to challenge the students' views on general societal issues as well as specific issues related to the preschool practice. Eventually, the seminars changed toward student and researchers being more equal interlocutors. Experiences were discussed and relations between theory and practice were elaborated. Analyses from an ecological perspective of teacher agency show that the student teachers’ agency develops from a naïve to a proactive understanding of the profession. The early practicum period in combination with regular seminars was important for the student teachers’ developing profession. The practicum period provides practical challenges, and the seminar discussions with researchers provides theoretical challenges. Implications for teacher education are discussed, such as offering horizontal teacher networks where students get support to be able to develop their professional agency.

Enochsson, A-B & Ribaeus, K. (2021). ”Everybody has to get a chance to learn”: Democratic aspects of digitalisation in preschool. Early Childhood Education Journal, 49(6), 1087–1098. https://doi.org/10.1007/s10643-020-01117-6.

Abstract

The aim of this article is to examine the ways in which curriculum goals on digitalisation are viewed in relation to the overarching democratic mission of Swedish preschools. Groups of preschool staff from three preschools located in different areas were interviewed with the focus on how they discuss democracy and the democratic aspects of digital toolsand children’s digital competence, which are concepts used in the curriculum. Collective mind maps – constructed by the participants – were used as focal points in the interviews. The analysis centres on the content of these discussions, but also touches on the ways in which the groups communicated. The findings show that the groups from the three preschools expressed very different views on using digital tools and developing preschoolers’ digital competence, and that these views corresponded with their general views on democracy. The ways in which the groups expressed their views of democracy are also reflected in their discussions with each other. Preschool teachers’ and childcare workers’ own lack of digital competence is mentioned briefly as a reason for not using digital devices by the group using them the least, but this does not seem to be the main reason for their infrequent use of digital media with the children.

Löfdahl Hultman, A., & Ribaeus, K. (2021). ”Det verkar som om de vill att vi ska hoppa av”: Förskollärarstudenters lärartillblivelse i en performativ lärarutbildning. Tilde skriftserie. Konferensvolym från fjärde konferensen i pedagogiskt arbete. Umeå.

Abstract

Artikeln fokuserar hur förskollärarstudenter resonerar kring sina upplevelser av krav och utmaningar samt visioner om sin kommande profession. Syftet är att från studenternas perspektiv bidra med kunskap om lärartillblivelse i förskollärarutbildningen. Empirin består av 47 inspelade och transkriberade samtal mellan forskare och förskollärarstudenter. Samtalen har ägt rum på campus och under studenternas VFU. Teoretiskt förstås lärarutbildningen som en performativ utbildningskontext där krav om att visa upp en god kvalitét internt och externt bidrar till hur utbildningen formas. Det handlar om hur lärarutbildningen drivs att fylla kurser till brädden med faktakunskaper för att inte missa examensmålen och hur lärarutbildare kämpar med att uppfylla dessa mål i sin undervisning. Studenters handlingsberedskap tolkas med stöd i teori om lärares agens (Teacher Agency), där studenternas erfarenheter, visioner och möten under utbildningen bidrar till deras blivande lärarroll. Resultaten visar att studenterna upplever stoffträngsel, med fokus på faktakunskap, där det finns lite tid till fördjupad reflektion. De upplever även bristande möjligheter att skapa goda relationer till lärarutbildare. Resultaten relateras till vilken kunskapssyn som präglar en performativ utbildning, vilka mål som uppnås samt möjliga konsekvenser för förskolans praktik när framtidens förskollärare, formade inom en performativ utbildning, ansvarar för undervisning, barns utveckling och lärande i förskolan.

Ribaeus, K & Löfdahl Hultman, A. (2022) Teacher educators’ perspectives on shaping a preschool teacher education while dealing with internal and external demands. Journal of Praxis in Higher Education, Vol. 4 179-199. https://doi.org/10.47989/kpdc116

Abstract

Being a teacher educator (TE) of today is often described as a complex task. TEs have to deal with internal demands from students, colleagues and leaders and with external demands from state authorities when shaping the education programme in which they teach. The present article focuses on TEs in Swedish preschool teacher education and aims to explore how commitment to and demands, inside and outside the higher education system, are handled and reflected upon, specifically the demands on considering student-centred learning. Results from interviews with 10 TEs show a perceived lack of support from the faculty board and its office and how colleagues contribute to tensions but also are perceived as supportive colleagues to learn from. Results also show the TEs’ efforts to overcome less desirable traditions. The combined results show how TEs are part of webs of commitments regarded as related fields and threads dependent on each other rather than separate parts, making the web/teacher education programme fragile. If any part breaks, the whole programme will be damaged. The discussion relates to how to overcome traditions and making actors in the programme shape a future-directed good education together.