Forskningssamarbeten med Karlstads universitet

Vid Karlstads universitet är samverkan en viktig del av vår strategi för kvalitetsutveckling. Vi sätter stort värde på att utbildning och forskning kännetecknas av nära relationer med det omgivande samhället. Vi främjar samverkan inom forskningen för att det stärker det egna vetenskapliga arbetet och undervisningen vid universitetet. Det är också ett sätt för oss att effektivt nå ut med forskningsbaserad kunskap som kan komma till nytta för samhället.

För att universitetet ska kunna ingå samarbeten är det nödvändigt att dessa ligger i linje med universitetets övergripande uppdrag, att samarbetena präglas av kvalitet, transparens och tydlighet och att de följer gällande lagar, riktlinjer och etiska principer vid universitetet. Universitetet är mån om att samarbetena inte rubbar allmänhetens förtroende för universitetet eller inskränker universitetets möjligheter att bedriva forskning och utbildning. Samarbeten förutsätter skriftliga avtal. Kontakta oss gärna så kan vi diskutera hur samarbeten kan utformas för att ge bästa möjliga nytta för både er och oss.

Två samarbetsformer för forskning

Inom forskningen finns det två möjliga samarbetsformer, uppdragsforskning och olika typer av samverkansforskning. Eftersom de juridiska förutsättningarna är olika är det nödvändigt att i diskussioner om presumtiva samarbeten vara tydlig med vilken form som avses.

Uppdragsforskning jämfört med samverkansforskning

Här nedan följer en översikt som visar skillnaderna mellan uppdragsforskning och samverkansforskning.

Forskningsfrågan

Uppdragsforskning: Uppdragsgivaren ”äger” forskningsfrågan.
Samverkansforskning: Forskningsfråga av gemensamt intresse för parterna.

Finansiering

Uppdragsforskning: Uppdragsgivaren står för hela projektkostnaden enligt principen om full kostnadstäckning.
Samverkansforskning: Samtliga involverade parter bidrar. Betalningar kan ske till lärosätet men då som ekonomiskt bidrag.

Publicering

Uppdragsforskning: Universitetet förbehåller sig rätten att publicera resultaten.
Samverkansforskning: Universitetet förbehåller sig rätten att publicera resultat som universitetspersonal varit delaktiga i att ta fram.

Rättigheter

Uppdragsforskning: Uppdragsgivaren kan ges ägande över eller långtgående rättigheter till resultaten. Lärosätet förbehåller sig rätten att nyttja resultaten i fortsatt egen akademisk verksamhet (forskning och undervisning).
Samverkansforskning: Ägandet av resultat genererade av universitetsforskaren kvarstår hos universitetet eller forskaren. Överlåtelse eller licens förutsätter tillkommande marknadsmässig ersättning.

Sekretess

Uppdragsforskning: Sekretess enligt offentlighets– och sekretesslagen 31 kap 12 §
Samverkansforskning: Sekretess enligt offentlighets– och sekretesslagen 24 kap 5 §

Uppdragsforskning

Uppdragsforskning innebär att universitetet genomför forskning på uppdrag från annan, till exempel ett företag. Universitetet har då en skyldighet att ta ut en avgift för uppdraget som helt täcker universitetets kostnader för projektet – full kostnadstäckning. Det finns inga formella hinder mot att uppdragsgivaren övertar ägandet till resultaten av uppdraget men i vissa fall är det tillräckligt med nyttjanderätter. Ytterst är detta för uppdragsgivaren och den utförande forskaren att komma överens om och frågan ska regleras i uppdragsforskningsavtalet som tecknas mellan uppdragsgivaren och universitetet innan arbetet påbörjas.

Uppdragsforskning ska medföra forskningsnytta för universitetet, vilket i regel innebär att resultaten ska kunna publiceras och presenteras i akademiska sammanhang och komma fortsatt forskning och undervisning till nytta. För universitetet är det viktigt att detta sker under kontrollerade former och med beaktande av eventuell sekretess liksom att uppdragsgivaren bereds möjlighet att skydda resultat innan offentliggörande. Därför erbjuder universitetet vanligen att resultaten inte sprids utan att uppdragsgivaren först informerats och har beretts möjlighet att senarelägga spridningen en rimlig tid, ofta 90 dagar från att uppdragsgivaren informerats. Processen för detta ska vara reglerad i uppdragsforskningsavtalet. Angående lagliga möjligheter för universitetet att skydda information genom hemlighållande, se avsnittet Sekretess.

Universitetet utför sina forskningsuppdrag med den omsorg och noggrannhet som krävs av uppdraget. Eftersom forskning till sin natur är en experimentell verksamhet har universitetet dock inte möjlighet att lämna garantier för forskningsresultatens kommersiella användbarhet eller garantera att utvecklingsresultat inte är i konflikt med någon befintlig immaterialrätt.

Samverkansforskning

Samverkansforskning är den vanligaste formen av samverkan med forskare vid Karlstads universitet och innebär att universitetet bedriver forskning med en eller flera andra, såsom t.ex. företag, andra universitet och/eller institut. Inom samverkan bidrar parterna med resurser i form av till exempel ekonomiska medel, material och befintlig kunskap. Då samverkansforskning inte innebär full kostnadstäckning för universitetet får samverkan inte medföra att samverkansparter erhåller rätt till bakgrundskunskap eller resultat som genererats vid universitetet utan att separat och marknadsmässig ersättning utgår för detta. Eftersom universitetet omfattas av EU:s statsstödsregler kan ett felaktigt erhållande av sådana rättigheter anses som otillåtet statsstöd, vilket till exempel kan medföra återbetalningsskyldighet för samverkansparten för stödet som mottagits.

Samverkansforskning ska medföra forskningsnytta och därför förbehåller sig universitetet alltid möjligheten att kunna publicera resultaten liksom att dessa kan nyttjas i fortsatt forskning och undervisning. Detta gäller även när resultat framtagna vid universitetet övertas av en samverkanspart eller det finns möjlighet för en samverkanspart att överta eller på annat sätt nyttja resultaten. För universitetet är det viktigt att spridande av resultat sker med beaktande av eventuell sekretess och samarbetsparters intresse av att resultatet skyddas innan det offentliggörs. Därför accepterar universitetet regelmässigt att spridande inte sker utan att samarbetsparterna först informerats och, vid behov, beretts möjlighet att senarelägga spridningen en rimlig tid, vanligtvis 90 dagar från att samverkansparten informerats. Processen för detta ska vara reglerad i samverkansavtalet. Angående lagliga möjligheter för universitetet att skydda information genom hemlighållande, se avsnittet Sekretess.

Det kan noteras är att universitetet inte är behörigt att teckna avtal som kan medföra skadestånd för staten av obegränsad storlek och därför behöver samverkansavtal innehålla rimliga skadeståndsbegränsningar.

Rätten till resultat/immateriella rättigheter

Forskaren äger i del flesta fall rätten till sina forskningsresultat så länge som inget annat överenskommits. Detta innebär att universitetet, i fall där resultat ska överföras eller på annat sätt tillgängliggöras för en samarbetspart, kommer överens med forskaren om att denna överför eller lämnar licens till samarbetsparten. Ofta regleras detta i uppdragsforskningsavtalet eller samverkansavtalet genom att forskaren godkänner avtalets villkor. Ett alternativ är att forskaren avsäger sig rätten till resultaten till förmån för något av universitetets bolag (av legala skäl är det inte lämpligt att universitetet själv övertar äganderätten). I dessa fall är det bolaget som ansvarar för eventuell överlåtelse eller licensiering till samarbetsparten.

Sekretess

Då universitetet är en statlig myndighet som lyder under offentlighetsprincipen kan information inte hemlighållas i större utsträckning än vad som följer av svensk lagstiftning, främst offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Offentlighets- och sekretesslagen innehåller regleringar som tar sikte på bland annat just uppdragsforskning och samverkansforskning.

Det är universitetet som gör bedömningen om informationen omfattas av sekretess eller ej. Vid bedömningen har uppdragsgivarens/samarbetspartens förväntan av att viss information hemlighålls vid universitetet stor betydelse. Då universitetets beslut om detta kan överklagas är det dock svensk domstol som ytterst avgör om viss information omfattas av sekretess. Universitetet kan därför aldrig utlova sekretess.

Uppdragssekretess anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 31 kap 12 §):

Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.

Samverkanssekretessen anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 24 kap 5 §):

Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs.