UTFORSKANDE OCH FÖRDJUPANDE TEXTSAMTAL (UTFORSK)

Läraren: Jamen, den här är lite lurig på ett annat sätt. Så den kan vara lite svår när ni börjar läsa den.
Elev: Finns det nåt svar på den?
Läraren:  Återigen, jag har inte facit.
Elev (uppgivet): Men kan vi inte läsa NÅN text med facit nån gång?
 

Många lärare upplever att det är svårt och krävande att leda utvecklande och fördjupande samtal om komplexa, skönlitterära texter. I den här studien undersöker vi om upprepad kollegial feedback till lärare, följd av videobaserad gruppreflektion, kan bidra till att höja kvaliteten på lärarledda textsamtal.

Från tidigare forskning vet vi att lärare uppfattar att ett öppet, utforskande textsamtal har en stor pedagogiskt potential. Vi vet också att sådana samtal kan bidra till att både utveckla elevers läsförmåga och stärka deras motivation för läsning. Samtidigt upplever många lärare att det att leda textsamtal i helklass är en svår arbetsform som kräver mycket av dem. Många lärare efterfrågar stöd i form av goda samtalsmodeller och förslag på hur de själva kan utvecklas som samtalsledare.

I UTFORSK-projektet tar vi oss an dessa frågor och undersöker hur lärare och forskare tillsammans kan bidra till att utveckla kvaliteten på textsamtalen i högstadiets litteraturundervisning. Under ett läsår får utbildade högstadielärare i svenska stöttning i att utveckla en specifik samtalsform som kallas för Inquiry Dialogue. Den här samtalsmodellen har man i tidigare forskningsstudier prövat på argumenterade texter, vilket gett goda resultat. I den här studien har vi anpassat samtalsmodellen till litterära texter, närmare bestämt korta, komplexa noveller där stort tolkningsutrymme lämnas till läsaren och där det inte alltid är helt givet för läsaren vad som sker i texten eller vad berättelsen egentligen handlar om. Skälet för att använda sådana texter i undervisningen är att de sätter frågor om relationen mellan text, läsare och tolkning på sin spets, vilket kan bidra till att göra eleverna till mer medvetna och uppmärksamma läsare.

Samtalsmodellen går ut på att läraren får eleverna att vara aktivt prövande i förhållande till sina egna tolkningar och till sina kamrater. En viktig del är att skapa en attityd där eleverna söker efter svar tillsammans och där de tränas i att vara ifrågasättande utan att för den skull vara kritiska mot varandra.

SYSTEMATISK ÅTERKOPPLING OCH REFLEKTION

Lärarna kommer att spela in lektioner på video för att forskarna och de övriga deltagande lärarna ska kunna ge återkoppling. Att samtala om texter i klassrummet är en dynamisk process, som ställer höga krav på närvaro hos läraren, exempelvis att han eller hon kan fånga upp elevernas idéer i samtalet och hjälpa dem utveckla sina tankar och tolkningar. Vad gör man när det kommer en tolkning som är lite avvikande? Och hur går man vidare med samtalet när olika elever insisterar på motstridiga tolkningar? Därför är det viktigt att lärare får möjlighet att träna på att leda textsamtal. Konsten att leda textsamtal är en specifik undervisningsskicklighet som man kan utveckla och gradvis bli tryggare i. Att se sig själv på video utgör en värdefull del i den utvecklingen, men det är också viktigt att diskutera olika strategier tillsammans med sina lärarkollegor och att få kollegial återkoppling på den undervisning man just genomfört.

Studien bygger vidare på erfarenheter från tidigare genomförda interventionsprojekt, såsom LISA-PLOT, där vi använt observation, videoinspelning, återkoppling och gruppreflektion som modell för systematisk undervisningsutveckling.

Projektet finansieras av Skolforskningsinstitutet och genomförs i samverkan med sju olika kommuner. Studien pågår under åren 2022–2024. Förutom forskare från Karlstads universitet deltar forskare från Linköpings universitet, Universitetet i Stavanger och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.