UTFORSKANDE OCH FÖRDJUPANDE TEXTSAMTAL (UTFORSK)

Läraren: Jamen, den här är lite lurig på ett annat sätt. Så den kan vara lite svår när ni börjar läsa den.
Elev: Finns det nåt svar på den?
Läraren: Återigen, jag har inte facit.
Elev (uppgivet): Men kan vi inte läsa NÅN text med facit nån gång?

Många lärare upplever att det är svårt och krävande att leda utvecklande och fördjupande samtal om komplexa, skönlitterära texter. I forskningsprojektet Utforskande och fördjupande textsamtal (UTFORSK) har vi undersökt om upprepad kollegial feedback till lärare, följd av videobaserad gruppreflektion, kan bidra till att höja kvaliteten på lärarledda textsamtal.

Från tidigare forskning vet vi att lärare uppfattar att öppna och utforskande textsamtal har en stor pedagogisk potential. Vi vet också att sådana samtal kan bidra till att utveckla elevers läsförmåga och stärka deras motivation för läsning. Samtidigt upplever många lärare att textsamtal i helklass är en svår undervisningsform som kräver mycket av läraren. Många efterfrågar stöd i form av goda samtalsmodeller och förslag på hur de själva kan utvecklas som samtalsledare.

I UTFORSK har vi undersökt hur lärare och forskare tillsammans kan utveckla kvaliteten på textsamtalen i högstadiets litteraturundervisning. Vi har tagit fram en samtalsmodell, som kallas Inquiry Dialogue (ID), som lärarna prövat i sina klassrum under ett läsår. Tillsammans med sina klasser har de läst och diskuterat en serie korta och komplexa skönlitterära texter. Dessa texter är utmanande inte på grund av något svårt språk eller krångliga ord utan för att de är öppna och kräver mycket tolkning av läsaren. Vid upprepade tillfällen har lärarna observerats i sina klassrum, spelat in litteratursamtalen på video och fått återkoppling av forskare eller lärarkollegor utifrån bestämda kriterier som är kopplade till samtalsmodellen. Efter återkopplingen har lärarna diskuterat sina erfarenheter i grupper och hjälpts åt att planera nästa samtal om en ny text.

FORSKNINGSFRÅGOR

I studien har vi velat svara på följande forskningsfrågor:

Hur påverkar interventionen (dvs upprepad kollegial feedback, videoinspelning och gruppreflexion) kvaliteten på lärarnas ledning av utforskande och fördjupande litteratursamtal?
Hur påverkar interventionen kvaliteten på elevernas utforskande och tolkande samarbete i samtalen?
Hur påverkar interventionen lärarnas tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy) att leda litteratursamtal?
Hur påverkar en läsårslång implementering av utforskande och fördjupande litteratursamtal (ID) elevers läsförmåga (dvs läsförståelse och litterär tolkningsförmåga) och deras tilltro till sin egen läsförmåga (self-efficacy kopplad till läsning)?

RESULTAT

Resultaten från studien visar på en markant och statistiskt signifikant höjning av kvaliteten på lärarnas samtalsledning med avseende på i stort sett samtliga undersökta variabler. Efter interventionen lämnar lärarna i högre grad över ansvaret för turtagning och frågeställande till eleverna. De ser till att koppla samman elevernas olika tankegångar med varandra och är bättre på att låta samtalet dröja vid öppna och tvetydiga passager som är av stor betydelse för att förstå texten.

Resultaten visar också att elevernas förmåga att överta ansvaret för samtalet, att lyssna på varandra och knyta an till vad kamraterna sagt förbättrats avsevärt. De är också mer benägna att successivt sammanfatta vad de kommer fram till i samtalet och bättre på att själva formulera relevanta frågor till de skönlitterära texterna.

Lärarnas tilltro till sin egen förmåga att leda textsamtal utvecklas något under läsåret, men skillnaden är relativt liten och inte statistiskt signifikant. En förklaring kan vara att de gradvis upptäcker en rad nya utmaningar i uppdraget som samtalsledare.

Elevernas läsförmåga och tolkningsförmåga genomgår en statistiskt signifikant ökning mätt med standardiserade läsförståelsetester. Denna utveckling skiljer sig dock inte från motsvarande utveckling i kontrollklasser. Här återstår således att försöka förstå på vilket sätt de förändrade samtalsmönstren inverkar på elevernas läsande och tolkning av de skönlitterära texterna.

Elevernas tilltro till sin egen läsförmåga och tolkningsförmåga förändras inte på ett statistiskt signifikant sätt under läsåret. Denna tilltro till den egna förmågan var dock relativt hög redan vid läsårets början. Dessutom har de alltså under året fått läsa en samling texter som valts därför att de är synnerligen öppna och svårtolkade. En sådan erfarenhet har eventuellt inte enbart positiv inverkan på tilltron till den egna läsförmågan.

Analyser pågår fortfarande i projektet och fler resultat är på gång. Du kan läsa det vi hittills publicerat under Publikationer.

LÄRARHANDLEDNING OCH OBSERVATIONSGUIDE

Inom ramen för projektet har vi tagit fram en lärarhandledning. Den är avsedd som stöd till lärare som själva vill arbeta med långsiktig utveckling av kvaliteten på sina litteratursamtal. Hur man kan arbeta med lärarhandledningen kommer bland annat att presenteras på Skolverkets litteraturinternat under 2025.

Till lärarhandledningen hör också en observationsguide som vi tagit fram inom projektet. Observationsguiden kan användas av lärare som vill arbeta tillsammans med att observera varandra i klassrummet och ge återkoppling utifrån kriterier från tidigare forskning om litteratursamtal och litteraturundervisning.

OM UTFORSK

Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet under åren 2022–2024 och genomfördes i samverkan med skolor i sju olika kommuner. Forskningsverksamheten i UTFORSK fortgår emellertid även under 2025. Till exempel genomförs en ny datainsamling med lärare i norska högstadieklassrum under våren 2025 med stöd av det nationella projektet Tid for lesing. I UTFORSK deltar förutom forskare från Karlstads universitet och lärare från Karlstads kommun även forskare från Linköpings universitet, Universitetet i Stavanger och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.