Ibland kan det kännas som att det mesta går åt fel håll. Vi matas med nyheter om klimathot, krig och svält. Det kan vara lätt att helt enkelt ge upp, att tappa hoppet.
Men det finns sätt att behålla framtidstron även i mörka tider.
– Det viktigaste är att försöka skala ner på saker som sker. Vad kan du göra något åt? Och vad ligger utanför din makt? Fokusera på det du själv kan förändra och börja ta steg i rätt riktning, det kommer göra att allt känns mer hoppfullt, säger Per Kristensson är professor i psykologi på Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.
Inom psykologin forskas det en del om hopp och vad det innebär. Per beskriver att det är något mer aktivt än optimism eller rent önsketänkande. Det måste finnas ett mål, det behöver också finnas vägar mot målet och det måste finnas en vilja att nå fram. För att ha hopp behöver alla dessa tre komponenter vara där.
– Hopp är din upplevda förmåga att kunna använda medlen för att nå dina mål och motivera dig att jobba för detta, som Per beskriver det.
Fokusera på det du kan påverka själv
För att behålla tron på framtiden, eller att få hopp i vad som kan upplevas som en jobbig situation, är det viktigt att fokusera på din personliga tillvaro och sätta upp egna mål.
– Du kan inte rädda världen ensam. Men vad kan du göra? Du kanske kan minska ditt eget matsvinn eller jobba med din fysiska hälsa. Fokusera på mål som du personligen kan arbeta mot och släpp allt du inte kan påverka själv. Annars är det lätt att känna hopplöshet, säger Per.
Han beskriver det också som att hopp föder hopp. Därför är det bra att dels hitta sammanhang där människor delar dina visioner och jobbar mot dem, dels att se de små steg som tas i rätt riktning istället för att fokusera på det som går dåligt. Det är psykologiskt smart att börja med de enklaste stegen, att känna lite medvind. När det känns som att du är på rätt väg kommer det bli enklare att fortsätta strävan, och samtidigt blir eventuella motgångar inte lika svåra att hantera.
Samtidigt är det dumt att bara se det positiva också.
– Det finns studier som visar på att det är bra att ta del av negativa nyheter också. Man ska inte blunda för verkligheten. Men då gäller det att snabbt tratta ner det och se min egen roll i det hela. Och när vi hör mycket negativt kan de här positiva sammanhangen verkligen göra nytta. Man kan hitta kraft i gruppen!
Bra att tänka på perspektiven
Och utöver styrkan i att omge sig med andra som ger hopp kan det återigen vara bra att tänka på perspektiven. Att inte låta det negativa färga hela omvärlden i grått.
– När vi nås av dåliga nyheter tenderar vi ofta att överdriva effekterna av dem. Allt går åt helvete! Men om man börjar bena i det kan man ofta se att de där nyheterna kanske egentligen inte påverkar mitt liv särskilt mycket alls. Till syvende och sist kommer lördagsfikan med polaren, veckans innebandyträning eller matlagningen med partnern förmodligen vara lika bra som tidigare.
Per berättar att mycket forskning kring dessa frågor utgår från till exempel människor som hamnat i depression. Och att jobba med perspektiv och tankemönster är visserligen effektivt, men det är inte något som är enkelt. Det kräver medvetenhet, tålamod och uthållighet.
– Det här är inte lätt! Jag har stor respekt för att man tappar hoppet. Det känns så stort och vi får höra att vi måste ändra så mycket, samtidigt som så mycket går åt fel håll i världen. Men ingenting blir bättre av att vi ger upp och bara känner hopplöshet, säger Per.
Kedjeliknande processer
Lite fördjupat berättar Per att forskningen visat hur negativa tankar ofta sprider sig i kedjeliknande processer. Först uppfattar en individ något den ser som negativt (till exempel: ”Sverige missar klimatmålen”), känslor av att inte kunna kontrollera utvecklingen kommer som ett resultat av detta. De negativa känslorna generaliseras sedan vidare till fler livssituationer och man upplever plötsligt att väldigt mycket är dåligt.
Men forskning har visat att det finns effektiva sätt att bryta dessa kedjor och de fungerar nästan omvänt. När något dåligt händer skall man först fokusera på det man själv faktiskt fortfarande kan göra (”jag kan minsann fortsätta cykla till jobbet”). Därefter undviker man generalisera de negativa tankarna utan fokuserar istället på det som fortfarande är likadant som förut. ”Den här händelsen må vara negativ för klimatet men jag och mina kompisar kan fortsätta med våra trevliga matlagningskvällar eller roliga löpträningsgrupp.” Istället för att generalisera det dåliga begränsar man effekterna av det negativa.
Per Kristenssons tre tips för dig som vill veta mer:
En mycket välskriven och populär bok som på ett träffsäkert sätt både förklarar hur vi kan leva ett mer hoppfullt liv och samtidigt delar med sig av beskrivningar av aktiviteter vi kan engagera oss i är boken skriven av den amerikanske professorn Sonya Lyubomirsky:
- Lyubomirsky, Sonya (2008). Lyckans Verktyg. En vetenskaplig guide till lycka. Natur & Kultur.
- Ted talk av Sonya Lyubomirsky: https://www.youtube.com/watch?v=kOHvSvWoHSc
En annan amerikansk professor som bidragit med viktig kunskap kring hur vi själva kan utveckla vår förmåga, och speciellt vid tillfällen när vi upplever motgång, är Carol Dweck. Hon har blivit känd för sina två begrepp kring mindsets, nämligen det fixerade (som är vanligt) och det utvecklande och mer dynamiska, kallat growth.
- Dweck, Carol (2017). Mindset, du blir vad du tänker. Natur & Kultur.
- Ted talk av Carol Dweck: https://www.youtube.com/watch?v=hiiEeMN7vbQ
Ett sista tips på en professor som vetenskapligt undersökt vikten av att våga stanna i negativa tankar, och inte nödvändigtvis tro att ”peppning” alltid funkar för alltid och för alla är Gabriele Oettingen, även hon amerikansk professor. Hon menar att de som vågar acceptera negativa tankar faktiskt är de som bäst kommer kunna möta framtiden.
- Oettingen, Gabriele (2015). Rethink Positive Thinking. Inside the new science of motivation. USA: Current.
- Ted talk av Gabriele Oettingen: https://www.youtube.com/watch?v=7mobxikaYgU
