Den 8 december arrangerades Religionsvetenskapens dag för fjärde året vid Karlstads universitet. Årets tema, religioners roll i kris, knöt an till pandemin och kriget i Ukraina och gav en inblick i hur olika trossamfund påverkats av dessa händelser.
De drygt 70 deltagarna fick ta del av intressanta föreläsningar och panelsamtal. Frågor som uppmärksammades var bland annat vad som hände när församlingsverksamheten plötsligt fick ställas in på grund av smittorisk under Coronapandemin? Hur kriget i Ukraina påverkar religiösa grupper inom och utanför landet och hur vi ur ett religionsvetenskapligt perspektiv kan förstå konspirationsteorierna som uppstod i samband med pandemin?
– Temat religion i kristider är mycket angeläget, säger Katarina Plank, ämnesföreträdare för religionsvetenskap vid Karlstads universitet, ansvarig för dagen och som precis beviljats medel av Vetenskapsrådet för att studera pandemins inverkan på minoritetssamfund.
– Jag tycker att vi fick till en bra mix av föreläsare som kunde belysa aktuella frågor och det blev bra diskussioner och samtal, fortsätter Katarina Plank. Det här är också ett bra tillfälle för yrkesverksamma inom religionsområdet att knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Tanken är att det här ska vara ett återkommande event och vi har redan börjat fundera på nästa års tema.
Även Brita Ahlenius, religionslärare på Kristinehamns folkhögskola var nöjd med dagen.
– Det har varit jättebra, som religionslärare suktar man efter fortbildning. Jag har varit med på Religionsvetenskapens dag tidigare, före pandemin, och tycker att det är roligt att den hålls igen. Jag har fått inspiration och ny kunskap. Konspirationsteorier är ju till exempel något som jag stöter på i skolan, så det känns bra att ha fått lite mer kött på benen, säger Brita Ahlenius.
Konspirationsteorier och kopplingen till religion
Fredrik Gregorius, docent och religionshistoriker vid Linköpings universitet, föreläste om just konspirationsteorier och kopplingen till religion. Enligt honom tyder mycket på att konspirationsteorierna inte har ökat men att de har radikaliserats.
– Det är inte ovanligt att konspirationsteorier har en religiös bas, framförallt inom evangelikala kristna grupper som till exempel Qanon i USA. I USA finns en lång historia av konspirationsteorier. Här sticker istället Sverige ut genom att konspirationsrörelsen inte är så stor här. Det kan till exempel ha att göra med sekularisering, vårt välfärdssystem och att vi har en stark tilltro till svenska myndigheter.
Fredrik Gregorius uppmärksammade också utmaningarna med att arbeta förebyggande mot konspirationsteorier.
– En viktig del är att vi måste få en djupare förståelse och identifiera vilka ideologiska teorier som konspirationsteoretikerna utgår ifrån. I många fall handlar det inte om att individen vill samhället något illa utan att konspirationsteorin ger personen en trygghet genom att skapa en enkel modell för att det finns en mening i en kaotiskt värld. Att censurera skulle till exempel inte fungera, det skulle i stället tolkas som att konspirationsteorin stämmer och därför behöver tystas ner.
För mer information om dagen besök Religioners roll i kris – pandemin och kriget i Ukraina | Karlstads universitet (kau.se)
