Vad innebär egentligen att ett land överinvesterar i militär beredskap – och hur avgörs när gränsen är nådd? I ny forskning lyfter Mats Ekman, lektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, ett argument enligt vilket krig är ett rationellt, men förödande, beslut som politiska ledare fattar för att kunna övervaka varandras överinvesteringar.
– Genom ett nationalekonomiskt perspektiv diskuterar jag risken att beredskap blir en kollektiv onyttighet – något som kan leda till krig snarare än förhindra det, säger Mats Ekman.
Hur definierar du överinvestering i militär beredskap – och finns det några kriterier som behöver uppfyllas för att överinvestering ska gälla?
– Politiker är som alla människor kreditbegränsade. Att investera i beredskap sker därför på bekostnad av annat. Om det är politiskt attraktivt att ha mindre beredskap så är man överinvesterad. Militär beredskap är inte bara kanoner och ammunition utan även andra resurser – inklusive arbetskraft som skulle kunna användas i krig. Om många resurser står oanvända betyder det större beredskap på så vis att resursernas bästa alternativa användningsområde är värt mindre. Då faller kostnaden för krig.
Sverige gick med i NATO 2024 – är vi över- eller underinvesterade?
– I den mån beredskapen höjdes genom medlemskapet och de höga utgiftsmål som formellt gäller måste sannolikheten för krigsutbrott öka enligt artikelns argument. Men hur hög sannolikheten är vågar jag inte säga något om. Om politikernas optimum för tillfället är att ha högre beredskap än tidigare så är det även möjligt att Sverige är underinvesterade. Men om det är svårt att nedrusta finns enligt argumentet likväl risken att det förr eller senare blir ett problem att ha rustat upp. På det viset säger argumentet att beredskap är vad nationalekonomer kallar en "kollektiv onyttighet" – alltså något illa som enskilda medborgare inte kan undslippa.
Finns det några historiska exempel att nämna med anknytning till din forskning?
– Artikeln presenterar en teori om under vilka omständigheter det är rationellt för politiker att förklara krig, trots den död och förstörelse som krig innebär ("rationellt" betyder inte "bra"). Det är alltså ingen empirisk artikel. Men argumentet implicerar naturligtvis en hel del saker som i princip kan testas empiriskt – exempelvis att krig inte skall uppstå mellan tre eller fler sidor (A i krig med B och C, B i krig med A och C, och C i krig med A och B), och att risken för krig ökar vid ekonomiska nedgångar.
Hur har du gått till väga i din forskning?
– Artikeln är tillämpad teori så jag har inga egna data. Artikeln använder nationalekonomisk metod vilket jag betraktar som rational choice. Folk gör så bra de kan givet de alternativ och begränsningar de har.
