Forskaren Nicklas Hållén ska kartlägga litteraturens osynliga vägar i Nairobi i ett nytt forskningsprojekt.
Projektet undersöker hur litterära uttryck formas av människors rörelser mellan olika kulturformer – till exempel från muntlig poesi, teater eller musik till skönlitterär publicering. Fokus ligger på hur "osynliga" kulturpraktiker, som slam poetry i Nairobis mindre rika områden, påverkar den "synliga" litteraturen som når tidskrifter, bokaffärer och scener. Målet är att förstå hur stil och form sprids mellan olika delar av staden och olika kulturella sammanhang.
– Många som publiceras i litterära tidskrifter har tidigare varit aktiva inom andra kulturformer, säger Nicklas Hållén, docent i engelska vid Karlstads universitet. Jag vill förstå hur dessa erfarenheter påverkar deras litterära uttryck. Utmaningen är att många sätt att skapa och ta del av kultur inte lämnar spår i arkiv eller bibliotek. Ett exempel är slam poetry, en form av scenpoesi där poeter framför sina texter live och ofta med starkt engagemang och samhällskritiska teman, som är stort i Nairobi. Jag är intresserad av hur sådana ”osynliga” praktiker formar den ”synliga” litteraturen – inte bara på individnivå, utan ur ett bredare perspektiv.
Forskningen sker i samarbete med lokala kontakter och experter som Nicklas Hållén har etablerat genom åren och under sina vistelser i Nairobi.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Jag hoppas att projektet så småningom blir en bok som binder ihop alla delar till en sammanhängande berättelse. En viktig del är också digital visualisering av data. Tillsammans med experter inom digital humaniora ska jag skapa kartor som visar flöden och förhållanden mellan stadsdelar, samhällsgrupper och kulturpraktiker. Dessa ska göras tillgängliga online via en digital plattform, så att fler kan ta del av resultaten.
Hur väcktes ditt intresse för detta forskningsområde?
– Jag har länge varit intresserad av afrikansk litteratur. Genom ett tidigare forskningsprojekt, i samarbete med en forskare vid Uppsala universitet, fick jag kontakt med forskare, författare och andra personer i Nairobi, Kenya, och började intressera mig specifikt för kenyansk litteratur. Vi såg att romanens ställning i urbana delar av Afrika inte är lika självklar som på andra håll i världen och att andra uttrycksformer – som ljudböcker, självutgivna texter, poesi online och i videoklipp – kanske bättre speglar samhällsförändringar och är mer relevanta om man är intresserad av relationen mellan litteratur och samhälle.
– Nairobi är särskilt intressant eftersom det är en stor stad med stor kulturell variation. Jag har också deltagit i ett projekt med fokus på metadata och afrikansk litteratur där jag studerat litterära praktiker, i framför allt Nairobi. Nu kände jag att det var dags för ett längre projekt som kan bli en bok.
Projektet Reading beyond the close/distant divide: Nairobi’s formal and informal literary field pågår i tre år och har fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
