Ny studie ska stötta lärares förmåga att leda textsamtal
2021-12-13Många lärare upplever att det är svårt och krävande att leda utvecklande och fördjupande samtal om skönlitterära komplexa texter. Nu startar en studie vid Karlstads universitet som ska undersöka om upprepad kollegial feedback till lärare, följd av videobaserad gruppreflektion, kan bidra till att höja kvaliteten på lärarledda textsamtal.
– Från tidigare forskning vet vi att lärare uppfattar att ett öppet utforskande textsamtal är väldigt givande på många sätt och att det är en pedagogisk intressant arbetsform, säger projektledare Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Samtidigt upplever många lärare att det är en svår arbetsform som kräver mycket av dem och många efterfrågar goda modeller för att leda samtalen.
Under ett läsår kommer 35 utbildade svensklärare i årskurs 8 att få stöttning i att utveckla en typ av samtal som kallas för Inquiry Dialogue, en samtalsmodell som man i tidigare forskningsstudier har använt sig av i argumenterade texter med gott resultat. Modellen går ut på att läraren får eleverna att vara aktivt prövande i förhållande till sina egna tolkningar och till sina kamrater. En viktig del är att skapa en attityd där eleverna söker efter svar tillsammans, där de tränas i att vara ifrågasättande utan att vara kritiska mot varandra.
Viktigt med återkoppling
Lärarna kommer att spela in lektioner på video som både forskare och de deltagande lärarna ska ge återkoppling på.
– Den här samtalsformen är en dynamisk process som ställer höga krav på närvaro hos dig som lärare, att du kan fånga upp elevernas idéer i samtalet och hjälpa dem utveckla sina tankar och tolkningar, säger Michael Tengberg. Vad gör jag när det kommer en tolkning som är lite avvikande? Därför är det viktigt för lärare att träna på att leda textsamtal och att vara medveten om att det kanske inte bär helt och hållet första gången. Att se sig själv på video är en värdefull del, men det är också viktigt att träna tillsammans med andra och att få kollegial återkoppling.
Projektet finansieras av Skolforskningsinstitutet och har en budget på 4,5 miljoner kronor. Förutom forskare från Karlstads universitet deltar forskare från Linköpings universitet, Universitetet i Stavanger och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.