Inom systemutveckling pratar man om teknisk skuld – det arv som vår tekniska miljö har och som användarna drabbas av. Fenomenet Tomas Gustavsson, lektor i informatik och projektledning vid Handelshögskolan, har undersökt kallas processkuld och nyligen utsågs hans artikel i tidskriften Journal of Systems and Software till Best Paper 2025.
Vad är teknisk skuld egentligen?
– Det kan det vara att ett system byggdes med ett programmeringsspråk som passade bra när systemet byggdes men med tiden har det visat sig ha brister vilket leder till att förändringar blir svårare och dyrare, förklarar Tomas Gustavsson. För varje dag man fortsätter att lappa och laga i ett gammalt system så byggs skulden på.
Tekniken i sig är inte det enda område där skuld riskerar att uppstå. De skulder som inte är tekniska kallas icke-tekniska skulder och processkuld är en av dessa. En processkuld betyder att man arbetar enligt en process som valdes för att den fungerade bra en gång i tiden – men som inte passar längre.
Du nämner olika processkulder i din forskning – vad kan de bestå av?
– Ett litet företag med bara tio anställda bestämmer att alla beslut ska gå via chefen, exemplifierar Tomas Gustavsson. Allt eftersom företaget växer skapas det fler och fler problem eftersom chefen inte hinner fatta alla beslut. Skulden byggs alltså på så länge processen för beslutsfattande inte ändras.
Processer som inte längre passar arbetssättet är en typ av processkuld och inom forskningen har fyra typer till identifierats:
- Synkroniseringsskuld som innebär problem med att synkronisera arbeten mellan grupper eller avdelningar
- Rollskuld som innebär problem med mandat och befogenhet mellan roller
- Dokumentationsskuld som innebär att processer inte finns beskrivna eller är felaktiga
- Infrastrukturskuld som innebär att systemen inte stödjer processerna
Vilka resultat har din forskning kommit fram till?
– I kvalitativa studier har det framkommit att processkuld orsakar olika typer av problem, förklarar Tomas Gustavsson. Bland annat kring arbetstillfredsställelse, överarbete och missnöje. Jag utvecklade därför ett mätinstrument i form av en enkät för att mäta nivån av de olika typerna av processkuld och arbetstillfredsställelse. Det visade sig att det finns en tydlig koppling mellan dessa och det som påverkar arbetstillfredsställelsen mest är att processer inte passar arbetssättet och att rollskuld, det vill säga problem med mandat och befogenheter mellan roller, är tydlig.
På vilket sätt kan resultaten vara till nytta och för vilka?
– Det viktigaste bidraget skulle jag säga är att organisationer nu kan använda instrumentet för att mäta olika typer av processkuld i sin organisation. Att rollskuld är ett stort problem är också viktigt för organisationer som arbetar med systemutveckling att förstå och ta på allvar. Nya metoder och ramverk som är populära att implementera innehåller ofta nya roller och när dessa införs uppstår det ofta otydligheter i hur de passar in i den befintliga organisationen.
Artikeln har publicerats i Journal of Systems and Software – vad betyder det för dig och Handelshögskolan?
– Journalen är högt ansedd inom såväl datavetenskap som informatik och att artikeln vunnit Best Paper 2025 visar på vilken hög kvalitet vår forskning håller. Mina medförfattare, Ovais Ahmad och Hina Saeeda, kommer från datavetenskap på Karlstads universitet så det är extra roligt att artikeln är helt igenom en ”Karlstadprodukt”.
