Hallå där Pernille K. Andersson …
2022-11-09… Du deltar i ett forskningsprojekt som handlar om utveckling av framtidens hållbara samhällen med fokus på landsbygd och småstad. Kan du berätta om projektet?
– Det stämmer! I projektet ”Smart Villages” utvecklar vi ny kunskap om vad det innebär att vara smart i dagens och morgondagens samhälle för att möta miljö- och klimatutmaningar samt hur kreativa och innovativa lösningar kan bidra till mer levande lokalsamhällen på landsbygden. Målet är att identifiera behov hos både boende och besökare med fokus på lokal handel, service och information samt hitta lösningar som matchar behoven och som bidrar till såväl ökad attraktionskraft som nya affärsmöjligheter. Projektet involverar forskare från forskningsmiljöerna Geomedia och CTF och finansieras av KK-stiftelsen till och med augusti 2024.
Hur går forskningen till?
– Den utgår från en process som består av följande tre delar: 1) kartläggning och intervjuer, 2) kreativa workshops och 3) testa och utvärdera lösningar. Genom en litteraturstudie skannar vi tidigare forskning. För att identifiera behov och resurser genomför vi intervjuer och enkäter med boende, entreprenörer, föreningar, kommunrepresentanter, företag och besökare i orterna Sillerud och Sysslebäck – som projektet baseras på. Genom en workshopserie, där alla tidigare nämnda aktörer deltar, hoppas vi kunna utveckla och testa behovsgrundade smarta lösningar som kan vara digitala. Det är viktigt för oss att så många som möjligt med koppling till platsen involveras då vi utgår från användardriven tjänsteutveckling. I projektet samverkar vi med de lokala entreprenörerna Radioelektriska i Sysslebäck och ICA Sillerud samt med konsultföretagen SBK i Arvika och Atea i Karlstad. Andra samverkanspartners i projektet är: Torsby kommun, Årjängs kommun, Region Värmland, Innovation park, Visit Värmland, Compare och Coompanion.
Vad är ditt bidrag till projektet och vad arbetar ni med just nu?
– Jag bidrar med ett psykologiskt perspektiv på hur tjänster skapar värde för entreprenörer, besökare och boende på landsbyggdsorter – i detta fall Sillerud och Sysslebäck. Hitintills har vi gjort en litteraturstudie, genomfört intervjuer och enkäter och resultatet från dessa visar på komplexiteten av vad som är en attraktiv plats. Vi har startat vår workshopsserie och arbetar just nu med att sammanställa och analysera materialet från vår första workshop och förbereder nästa. Förra månaden presenterade vi första delen av vårt projekt på "The 30th Nordic Symposium on Tourism and Hospitality Research", en konferens som hålls varje år och turnerar runt bland de nordiska länderna. Årets konferens hölls i Finland och bjöd på många intressanta diskussioner.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?
– Ny kunskap och nya behovsstyrda lösningar och idéer till produkt- och tjänsteutveckling. Kunskap som kan komma till nytta och bidra till att utveckla och stärka den svenska landsbygden. I metoden vi använder i projektet grundar vi utvecklingen av smarta lösningar och tjänster utifrån platsens (ortens) resurser och behov, vilket inkluderar allt från immateriella och materiella resurser till människorna som bor, verkar eller besöker platserna. Vi anser att för att vara en smart lösning som är hållbar över tid – där vi försöker gå ifrån den urbana normen av vad som är smart, vilket ofta är lika med en digital lösning – behöver lösningarna och tjänsterna vara utvecklade för att tillfredsställa behov som finns på platserna. I och med att lösningarna kommer från ett behov gynnar det alla som bor, verkar eller besöker platsen. Även själva platsen gynnas då människor upplever att deras behov tillfredsställs där och tjänsteutvecklingen leder till positivt värde för både entreprenörer, som tillhandahåller tjänsterna i form av nya affärsmodeller, och för dem som nyttjar tjänsterna då det tillfredsställer de behov de har.