Hallå där Magnus Lindh och Malin Stegman McCallion...
2021-06-21... Magnus Lindh, du är styrelseledamot i Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES), och universitetsadjunkt inom statsvetenskap, och Malin Stegmann McCallion, du är docent inom statsvetenskap, vid Karlstads universitet. Nätverket SNES har 15-16 juni, genomfört sin vårkonferens med Karlstads universitet som värd. Vad har varit i fokus under konferensen?
- Varje vår anordnar nätverket en konferens för forskare inom statsvetenskap med ett EU-intresse. Temat för årets konferens handlade föga överraskande om hur den pågående pandemin har påverkat EU som krishanterare, ur ett brett perspektiv, berättar Magnus Lindh.
Malin Stegmann McCallion, i inbjudan till konferensen ställer ni frågan om hur covid-19 som fenomen, utmanar frågan om politiska lösningar sköts bäst på nationell, eller multilateral nivå. Att krisen som pågår ställer EU i ett vägskäl om hur vi bäst hanterar denna typ av kriser. Hur ser forskarna i nätverket SNES på detta?
- Mark Rhinard, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, argumenterade i sin föreläsning för hur EU i allmänhet har agerat re-aktivt till olika kriser, som galna ko-sjukan på 90-talet, vulkanaskan 2007 eller finanskrisen 2008. Han tycker sig se att hela EU -systemet utvecklar ett mer pragmatiskt och institutionellt, men även ett mer pro-aktivt beteende, i väntan på nästa kris. Som vi givetvis inte vet något om, mer än att den med säkerhet kommer någon gång, och kräver då en beredskap.
- Sveriges förre kommissionär i EU Cecilia Malmström, talade om de konkreta åtgärder som EU genomfört i relation till krisen och ställer sig frågan om EU kommer att gå tillbaka till någon form av ”normalläge”. Hur detta normalläge kommer se ut är ännu för tidigt att säga.
Hur ser forskningen inom statsvetenskap på ett EU efter pandemin, vart är vi på väg?
- En notoriskt svår fråga att besvara. Men vår bedömning är att EU står inför stora utmaningar, som de ännu inte skapat förutsättningar för att hantera, svarar Magnus Lindh. Varje kris tenderar att väcka frågan hur vi bäst löser den, och med vilka medel. Trycket på EU ökar. För att hantera pandemins negativa verkningar på ekonomin har medlemsstaterna för första gången accepterat att låna upp pengar på den internationella marknaden, 750 miljarder Euro, som ska användas för att ”kicka igång” ekonomierna igen. Pengarna är delvis öronmärkta och inte en Euro får användas till att investera i miljöförstörande verksamheter.
- Som en följd av detta pågår svåra diskussioner om att införa en europeisk koldioxidskatt, som delvis ska användas för att betala dessa lån, förklarar Malin Stegmann McCallion. Om detta införs får EU så kallade egna medel, vilket genom åren ansetts problematiskt. Så steg för steg påverkas EU av uppkomna kriser, för att hitta gemensamma sätt att hantera gemensamma problem.
Magnus Lindh, under konferensen presenterade flera forskare från Europa sina papper. Kan man se en röd tråd gällande hur forskningsområdena har påverkats inom ämnet statsvetenskap av covid-19, runt om i Europa?
- Som alltid vid våra konferenser är det ett brett spektrum med frågor som diskuteras. Det är en av de roliga och mycket positiva aspekterna med EU-studier, att det rymmer många olika ämnen och perspektiv. Det var ett fokus runt covid-19, men vi diskuterade bland annat även
gender idelology och hur detta bemöts och används i olika medlemsstater, hur Sverige har påverkat EU:s biståndspolitik, hur ett eventuellt EU-medlemskap kan främja demokratiseringsprocesser i Georgien, men även ämnen som EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik.
Vad tar ni med er från de här två konferensdagarna?
- Vad vi tar med oss är passionen, glöden och engagemanget från alla som har varit med i de olika sessionerna, svarar Malin Stegmann McCallion. Vid dessa träffar är det högt i tak och det är här våra olika frågeställningar ställs, vrids och vänds på samt testas. Vi tar också med oss nya vänner och kollegor som är intresserade av den EU-forskning som bedrivs i Sverige och eller har Sverige som fokus, men även nya doktorander som provar sina vingar för första gången och får göra så i en mycket stödjande miljö.
- Vad som också är extra roligt att höra från våra kollegor runt om i Sverige är att EU-studier ser ut att ha ett nyvaknat intresse inom olika utbildningar, och efterfrågas mer av redan nuvarande men presumtiva studenter, avslutar Magnus Lindh.