Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och bilberoendet är fortsatt starkt. I ett projekt vill forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) reda ut hur behovsstyrd kollektivtrafik – så kallad DRT – kan bidra till ett mer hållbart transportsystem.
Trots att DRT lyfts fram som ett flexibelt alternativ till glesbefolkade linjer visar många tidigare satsningar begränsade resultat.
Forskningsprojektet granskar både lyckade och misslyckade försök för att ta reda på vad som faktiskt krävs för att on-demand tjänster ska bli attraktiva och långsiktigt hållbara. Särskilt fokus ligger på hur resenärers upplevda tillgänglighet påverkar viljan att välja bort bilen.
– Med hjälp av analysmetoder som Necessity Condition Analysis (NCA) kartlägger vi vilka faktorer som är nödvändiga för att DRT ska vara ett tillgängligt och hållbart alternativ, säger Lars E Olsson, forskare vid CTF. Målet är att utveckla praktiska planeringsverktyg som kan användas av trafikmyndigheter framöver.
Vilka förväntningar har ni på projektet?
– Vår förväntning är att projektet bidrar med en tydlig och samlad bild av vad som krävs för framgång med DRT; en kunskap som direkt kan omsättas både bland medverkande parter men även bland andra organisationer och myndigheter som avser implementera DRT.
Fakta
Projektet kommer att pågå under tre år med start i januari 2026 och finansieras av K2 - Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, där medverkande forskare är affilierade.
Medverkande forskare från CTF är professor Lars E. Olsson, professor Margareta Friman och docent Alexandre Sukhov som alla bidrar med kompletterande kunskap om avancerade analysmetoder, mobilitet och DRT, hållbarhet och tillgänglighet. Medvarkar i projektet gör också: Värmlandstrafik, Västtrafik och Skånetrafiken som alla driver olika DRT-tjänster.
