Forskningsfinansiären Formas har beviljat medel till ett fyraårigt forskningsprojekt som syftar till att hitta de bästa sätten att återanvända äldre limträ vid ombyggnationer eller rivningar. Projektet med en totalbudget på drygt 10 MSek kommer genomföras genom en tvärdisciplinär samverkan mellan ämnena byggteknik och miljö- och energisystem.
– Limträ som lastbärande material har nu tillverkats och använts i konstruktioner i Sverige i omkring 100 år, säger Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik. Det är i många fall mycket väl fungerande konstruktionselement som förekommer i olika geometriska former.
Många kopplar kanske limträ till de bågformade takkonstruktionerna som man ofta möts av vid järnvägsstationer och sporthallar, men limträ har använt i betydligt fler konstruktionstyper än så, exempelvis i bostadshus, förrådsbyggnader, industrier och i lantbrukslokaler.
– När det är aktuellt att riva för att återanvända, att bygga på eller att bygga om byggnader med äldre limträ i bärande stommen, behöver kvaliteten i dessa bedömas inför ett beslut kring möjlig fortsatt användning eller återbruk, säger Ali Mohammadi, docent i miljö- och energisystem. Det är också klokt att göra en bedömning kring den sammantagna övergripande effekten av olika typer av nyttjande och hantering av materialet vid en nedmontering avseende energiförbrukning, miljö och ekonomi med mera.
Hållbart återbruk
Forskningsprojektet innehåller tre delar. I den första av dessa ska de mekaniska egenskaperna i limträ äldre än omkring 70 år kartläggas genom olika typer av experimentella försöksserier. Detta är viktigt för att få god kännedom om den allmänna statusen på limträmaterial som varit utsatt för olika belastning under så lång tid i olika klimat. Det är särskilt viktigt för äldre balkar som tillverkades innan dagens moderna teknik för sortering och skarvning av virke började tillämpas i branschen. Styrka och styvhet i ett urval gamla balkar ska bestämmas men också detaljer såsom dragstyrkan i skarvar och skjuvstyrkan i limfogarna som binder samman lamellerna.
Den andra delen i projektet handlar om hur man kan förutsäga styvhet och hållfasthet i balkar på plats i en konstruktion enbart med icke förstörande tester. Det har skett viss teknikutveckling kopplat till mikrofoner med möjlighet att mäta mycket högre frekvenser än vad som tidigare var möjligt. Det innebär att det är möjligt att förutsäga styvhet och styrka med rimlig säkerhet enbart genom att ta några små testbitar från balkarna som ska bedömas. I kombination med dynamiska mätningar kan det ge en god bas för bedömning om ett tak kan belastas ytterligare, exempelvis då solceller ska monteras eller om ytterligare en våning ska byggas på ett befintligt hus.
Den tredje och sista delen behandlar helhetsbedömning ur ett hållbarhetsperspektiv genom att kvantifiera miljömässiga och ekonomiska indikatorer för att avgöra vilket scenario som är mest hållbara. Ibland framförs åsikter om att nästan allt trä som ska rivas bör återanvändas. Hypotesen i projektet är att det ur ett helhetsperspektiv kan vara mycket ineffektivt att återanvända visst trä, exempelvis regelvirke med mycket skruv i, men att det kan finnas andra mer förädlade produkter, exempelvis limträ, som mycket väl kan vara hållbara att återanvända.
– Projektet som är finansierat av Formas har en löptid på fyra år och under den tiden kommer resultat från diverse experimentella tester att diskuteras med projektets internationella referensgrupp och publiceras i populärvetenskapliga sammanhang så väl som i mer ämnesmässigt specifika vetenskapliga journaler, säger Johan Vessby, docent i byggteknik och projektledare.
Forskningen, som kommer pågå 2025 -2029 har en totalbudget på drygt 10 MSek, genomförs inom forskningsmiljön Pro2BE, Processer och Produkter för en cirkulär bioekonomi, vid Karlstads universitet.
