Vägledning och mallar

Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas. Se den fullständiga syftesbeskrivningen under "Syfte och mål". Artiklar på de nordiska språken svenska, norska och danska är prioriterade men även artiklar författade på engelska accepteras.

Artikelmallar

Artikelns omfång bör ligga mellan 5000-10000 ord, detta inkluderar referensförteckning. Riktlinjen för abstract är 1000 tecken.

För att underlätta för dig som är författare och för att alla artiklar som publiceras i Nordidactica ska ha en enhetlig layout, har vi tagit fram en wordmall som du ska använda för din text. Av samma skäl ser vi helst att du skriver dina referenser enligt Harvardsystemet. Vi rekommenderar också att du tar med DOI-numret i de fall din referens har ett sådant.

Mallar och exempel mall för artiklar hittar du högerspalten.

Referenser

Vi rekommenderar författarna att använda sig av Harvardsystemet för referenser. Harvardsystemet består av två delar, texthänvisningar i löpande text och en samlad referensförteckning i slutet.

Texthänvisning

Texthänvisningar används för att markera att informationen i det föregående textavsnittet inte skrivits av författaren själv utan kommer från annan källa. Texthänvisningen ska sättas inom parentes och skrivas så här:

• Författarens efternamn,  verkets utgivningsår  och  aktuellt sidnummer
  Exempel: (Rosengren & Arvidsson, 2002, s. 59) 

Referenslista

Texthänvisningens syfte är att peka till en referens. Referenserna samlas i en referenslista/källförteckning sist i texten. Referenserna ska bestå av mer utförliga bibliografiska beskrivningar av det material som anges i texthänvisningarna. Referenserna ska skrivas så här:

• Författare,  utgivningsår,  titel,  utgivningsort,  förlag
  Exempel: Rosengren, Karl Erik, Arvidsson, Peter 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Harvardsystemet

Harvardsystemet användes vid Harvard University första gången 1881. Harvardsystemet är inte generellt standardiserat, utan olika tidskrifter och universitet har lite olika varianter. Harvardsystemet är vanligt förekommande för hantering av referenser inom samhällsvetenskap och humaniora, däremot är det mycket ovanligt inom naturvetenskap och teknik, där är det istället Vancouversystemet som är det rådande systemet.

Hjälp med referenshantering

Behöver du hjälp med referenshanteringen är det ofta universitetsbiblioteken som har kompetensen och verktygen för det.

Om Harvardsystemet och DOI-nummer 

Doi-nummer (digital object identifier) är ett elektroniskt identifikationsnummer som motsvarar tryckt materials ISBN-nummer. Alla elektroniska dokument har inte Doi-nummer, men publicerade vetenskapliga artiklar av nyare datum har ett sådant. Ange gärna Doi-nummer för de referenser i din referenslista som har ett sådant, även om det inte är formaliserat i Harvard-systemet. Om du vill ange referensens Doi-nummer ska du skriva så här:

• Doi-numret ska stå sist i själva refrensen, gärna på egen rad. Skriv bokstäverna doi med gemener och sätt ett kolon framför teckensträngen.
  Exempel: Shen, Y. (1989). Symmetric and asymmetric comparisons. Poetics, 18, 517 536.
  doi:10.1016/0304-422X(89)90010-7