Hallå där Caroline Östin, tidigare student på Ämneslärarprogrammet vid Karlstads universitet...
2016-09-26Du har blivit utnämnd till ”Årets nykomling” för din språkvetenskapliga kandidatuppsats ”Naturlig skönhet och aktiv fritid: en diskurs- och innehållsanalytisk undersökning av manligt och kvinnligt reklamspråk”. Priset delades ut den 14 september av Svenska marknadsundersökningsföretag, SMIF.
Hur känns det?
– Jag hade ingen aning om att jag ens var nominerad och inte heller att min uppsats var med i finalen, så först blev jag väldigt förvånad men nu när allt har lagt sig lite känns det väldigt roligt. Totalt var det 16 olika uppsatser som tävlade om priset på 10 000 kronor. Och i samband med att jag tog emot mitt diplom fick jag också hålla ett föredrag. Det var värdefullt att få sprida mina resultat till en annan målgrupp än jag den jag är van vid. Så hela upplevelsen har varit jätterolig.
Vad handlar din uppsats om?
– Det är en språkvetenskaplig uppsats på kandidatnivå där jag har undersökt diskurser i reklamspråk utifrån ett genusperspektiv, alltså hur reklam riktad mot män respektive kvinnor formuleras. Så uppsatsen är på många sätt även tvärvetenskaplig. Och jag tror att det dels var valet av material som utgjorde anledningen till att jag kom med i tävlingen och senare även vann. Det är ett sätt för SMIF att anknyta till undersökningar och hålla kvar kontakten med aktuell forskning. Sedan har jag alltid haft språk nära hjärtat och just i reklam finns det hur många dolda budskap som helst att leta reda på och analysera, så jag hoppas att fler hakar på och gör undersökningar kring ämnet.
Vad kom du fram till?
– Att vi inte har kommit så långt som vi kanske tror. Vilket gjorde mig både förvånad och något besviken. Det finns en föreställning om att vi är rätt progressiva och medvetna, men det är inte helt sant. Tilltalet och formuleringarna skiljer sig jättemycket åt beroende på målgrupp. Ett exempel är hudvård. I den reklam som riktar sig mot kvinnan trycker man mycket på den naturliga skönheten, de naturliga ingredienserna, det handlar om utseende och kroppskännedom. Männen däremot ska också använda ansiktskräm med då för att klara en aktivare fritid, ett tufft klimat – det handlar alltså inte om hur de ser ut utan snarare om att kroppen ska fungera väl under påfrestning. Så de könsstereotypa normerna är fortsatt starka, även om själva produkten kan upplevas som genusneutral.