Pågående forskningsprojekt inom Litteraturvetenskap

Läsa lätt? Lättläst ungdomslitteratur: marknaden, läsarna och texten. (Christina Olin-Scheller, Anna Nordenstam)
Internt finansierat. (2017-2021)

Projektets syfte är att fördjupa kunskapen om nyskriven lättläst skönlitteratur för unga.

Transformationer och powerful knowledge - skolämnen, undervisning och lärande. (Christina Olin-Scheller)
Finansierat av Forskragruppen ROSE (Research on Subject Specific Education). (2017-2020)

Forskningsgruppen ROSE fokuserar på den breda frågan om hur innehåll manifesteras i undervisningen och uppfattas av elever och lärare. Ett sätt att adressera frågan är att utgå från begreppet transformation. Transformationsbegreppet inkluderar ett intresse för vad som ska läras in, innehållet i undervisningen och interaktionen mellan transformationen och den specifika metoden. Det omfattar också frågan om förhållandet mellan innehållet i ett skolämne och den akademiska disciplinen. Problematiseringen av detta förhållande från olika perspektiv har varit en viktig del i forskningen inom ROSE. Undervisningsinnehåll transformeras på olika sätt beroende på i vilket sammanhang det appliceras. Ett övergripande gemensamt forskningsintresse inom ROSE är hur olika undervisningsmetoder påverkar och formar ämnesinnehållet. Några av de metoder som studeras är: provutformning och bedömningsmetod, utformning och användning av läroböcker, undervisningslitteratur och lärares språkbruk.

Scandinavian Serial Killer Narratives. (Morten Feldtfos Thomsen, Sofia Wijkmark)
Internt finansierat (2020-2023)

Projektet studerar skildringar av seriemördare i skandinavisk litteratur, film och tv, producerade från 1990 och framåt. Skildringen av en seriemördare betraktas som ett transkulturellt fenomen, och projektets centrala syfte är att utforska hur och i vilken utsträckning skandinaviska författare och filmskapare har anpassat denna till synes amerikanska genre till ett skandinaviskt sammanhang. Materialet som studerats inkluderar Thomas Quick-fallet; filmer som Nattevagten (1994), Neon Demon (2016) och The House that Jack Built (2018); tv-serier som Bron/Broen (2011-2017), Den som dræber (2011, 2018) och Wisting (2019); samt romaner av Jo Nesbø, Stig Larsson, Jussi Adler Olsen m.fl.

Monstrous Intermediality: Intermediality and the Slasher Film (Morten Feldtfos Thomsen)
Internt finansierat (2019-2023)

Projektet undersöker formen och funktionen hos olika intermediala strategier i skräcksubgenren slasherfilm. Huvuddelen av projektet är inriktad på amerikanska slasherfilmer från 1970- och 1980-talet, d.v.s. filmer som Black Christmas (1974), Halloween (1978), Friday the Thirteenth (1980), A Nightmare on Elm Street (1984) m.fl. 

Död och levande litteratur (Anna Forssberg och Anna Linzie)
Internt finansierat (2020–2021)

Viss litteratur överlever och viss litteratur dör bort efter sin samtid. Vad är det som avgör om en text hamnar (och etableras som självklar) i en nationell kanon – eller inte? Vad är det som gör att en roman väljs ut, läses och används i skolan? Utifrån tidigare forskning om Sigfrid Siwertz (Forssberg), en av de författare som helt glömts bort av dagens läsare, och om hur litteraturhistoria skrivs och litteratur värderas utifrån föreställningar om genre, experiment och författarskap (Linzie), undersöks frågan om det finns mönster i vad som förblir bestående litteratur. Hypotesen är att de verk som ligger väldigt nära sin samtid, och stryker de samhällsfenomen de skildrar medhårs, har mindre möjligheter att överleva än verk som stryker fenomenen mothårs, och som i någon mån har sin retoriska position (den position författaren eller berättaren talar ur) från periferin in mot centrum, eller underifrån.

It’s all about class. Föreställningar om arbete och handel hos Dickens, Zola och i skandinavisk prosa 1930–1949 (Anna Forssberg)
Internt finansierat (2015–2021)

Projektets syfte är att öka förståelsen av hur olika samhällsklassers självbilder och syn på andra klasser reproduceras i litteraturen, genom att studera vilka föreställningar om arbete och handel som förekommer i ett urval romaner av Dickens och Zola samt i ett urval skandinaviska romaner 1930–1949, hämtade ur en arbetarlitterär respektive borgerlig realistisk tradition i de tre länderna. Projektet hör därmed till forskningsfältet litteratur och klass. Metodologiskt bottnar projektet fenomenologi och performativitet för att överbrygga avståndet mellan den textnära analysen och tolkningen å ena sidan och de ideologikritiska perspektiven å den andra.