Vanliga frågor om Yrkeslärarprogrammet

Här hittar du vanliga frågor om utbildningen.

Utbildningen och att läsa på distans:

Examen, legitimation och undervisningsbehörighet:

Ansökan, behörighet och antagning till Yrkeslärarprogrammet

När kan jag söka Yrkeslärarprogrammet?

Ansökningsperioden är 15 mars - 15 april för start hösttermin och 15 sept - 15 okt för start vårtermin. Yrkeslärarprogrammet startar på helfart (100 %) och på halvfart (50 %) varje höst och vår.

Kan jag läsa på distans hos er?

Ja. Yrkeslärarprogrammet ges enbart på distans, dock med närträffar i Karlstad och Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, på en gymnasieskola. Här kan du läsa mer om VFU.

Vem avgör om jag får komma in på Yrkeslärarprogrammet och bli lärare på Byggprogrammet?

Från 2011 antas man mot ett eller fler yrkesämnen. Dessa yrkesämnen kan ligga på ett program eller på flera olika program, beroende på vad just din yrkeserfarenhet är och vad du belägger med intyg i valideringsverktyget VALDA. Det är universitetet ihop med sakkunniga medbedömare som granskar de handlingar du lämnat in och jämför med behörighetskraven för antagning till Yrkeslärarprogrammet. Behörighetskraven består av två delar – grundläggande behörighet och särskild behörighet.


Den grundläggande behörigheten har att göra med dina gymnasiestudier.  Du behöver exempelvis ha ett avgångsbetyg från gymnasiet, med delat betyg i svenska och ett slutbetyg i engelska om du gick ut innan 1996. Kravet för grundläggande behörighet ser olika ut beroende på när du gick ut gymnasiet. Läs mer på antagning.se
Om du saknar grundläggande behörighet genom din gymnasiegång (se länk ovan) men har minst tre års yrkeserfarenhet efter 19 års ålder kan du ansöka om att få din reella kompetens bedömd. Det krävs dock att du läst in Svenska (som andraspråk) A&B eller 1-3, Engelska A eller 5 & 6, Matematik A eller 1 samt Samhällskunskap A eller 1b eller Ia1+ 1a2. Kontakta Komvux om du känner dig osäker eller om du vill läsa in/tentera en kurs som du saknar för behörighet.


Den särskilda behörigheten beskrivs i så kallade kunskapskriterier för varje yrkesämne. Kunskapskriteriet är en beskrivning av den yrkeskompetens (reella kompetens) som sökande behöver ha för att antas till Yrkeslärarprogrammet mot det specifika yrkesämnet. De arbetsuppgifter och den reella kompetens som går att utläsa från de handlingar du lämnar in jämförs med kunskapskriteriet för de ämnen du vill få i din examen. Läs mer om särskilda behörighetskrav för yrkeslärare hos Universitets- och högskolerådet.

Vad är det för skillnad på innehållet i yrkeslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen/KPU?

Oavsett om man studerar till yrkeslärare eller ämneslärare (oberoende av programform) så finns det vissa kurser alla blivande lärare ska läsa, den s k utbildningsvetenskapliga kärnan. Dessa kurser utgör en gemensam kunskapsbas.

Det som skiljer utbildningen åt är att yrkeslärare har didaktik i sina yrkesämnen och gör VFU i sina yrkesämnen, till skillnad från ämneslärare som gör motsvarande i sina ämnen.

Vilka yrkesämnen finns det?

Du kan söka efter program och ämnesplaner hos Skolverket och se vad man ska undervisa om i respektive yrkesämne.

I VALDA markerar du de ämnen som du vill bli lärare i och för vilka du anser att du uppfyller kunskapskriterierna (läs dem noga först!) och som du vill bli prövad mot.

Hur vet jag om jag har det som krävs för exempelvis ämnet Service och bemötande?

Börja med att läsa kunskapskriteriet för ämnet. Observera att du behöver ha kunskaper om ALLA delar som nämns i kunskapskriteriet. Kunskaperna ska också vara ”specialiserade”, vilket betyder att du behöver ha jobbat med uppgifter som är mer kvalificerade än de vanligast förekommande. Om du kan visa att du haft kvalificerade arbetsuppgifter och nått en specialiserad kompetens finns det goda grunder för att dina kunskaper kommer att bedömas som relevanta för ämnet.

Du får veta om du är behörig i ditt önskade skolämne i ditt kontrollbesked från antagningen. Vi ger inga förhandsbesked innan du sökt.

Hur länge måste jag ha jobbat för att kunna antas till Yrkeslärarprogrammet?

Vi mäter inte kunskaper i år utan i specialiseringsnivå och bredd. Det tar olika lång tid för olika personer att få den bredd och nå den specialiserade nivå som efterfrågas i kunskapskriterierna. Det är också avgörande vilka typer av arbetsuppgifter du har haft, men du måste ha skaffat dig gedigna erfarenhetsbaserade kunskaper, d.v.s. förvärvsarbetat, efter slutförd gymnasieutbildning. Det är ett krav. Om du även har fördjupat dina kunskaper genom studier på högre nivå än gymnasiet är det till din fördel. Sådana studier är dock inget krav.

Hur stor chans är det att jag blir antagen?

Vi har platsgaranti för alla som lämnar in en komplett ansökan i tid och bedöms uppfylla kunskapskriteriet för minst ett yrkesämne. Läs mer om särskilda behörighetskrav för yrkeslärare hos Universitets- och högskolerådet.

 

Utbildningen och att läsa på distans

Vad innebär det att läsa YRK på distans med närträffar?

Tre gånger per termin är det närträffar i Karlstad där du behöver delta. Varje närträff är 2 dagar i sträck om du läser på halvfart, 3 dagar om du läser på helfart. Totalt 7-10 dagar per termin behöver du alltså finnas på plats i Karlstad. Under din VFU behöver du också finnas på plats på en skola som blivit utsedd till dig, totalt 80 dagar. Övrig tid kan du jobba hemifrån och ha kontakt med lärare och gruppkamrater via vår lärplattform och digitala konferensverktyg.  

Vad innebär det att läsa på helfart respektive halvfart?

Helfart innebär att du behöver studera motsvarande timmar som på en heltidstjänst, 40 tim/vecka. Denna tid består bland annat av att läsa litteratur och skriva inlämningsuppgifter (egenstudier), gruppdiskussioner på webben, föreläsningar och seminarium på närträffar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. Halvfart består av motsvarande innehåll 20 tim/vecka.

Hur är själva utbildningen upplagd?

De 90 högskolepoängen är fördelade på sex kurser à 15 hp. Studieplanen beskriver strukturen och kursplanerna beskriver varje kurs. Du hittar dessa här på programsidan (se långt ned på sidan).

Kurserna handlar om skolans historia, hur elever lär sig, specialpedagogik, ledarskap, bedömning och betygsättning och didaktik i dina yrkesämnen. OBS! Du läser alltså ingenting om själva yrket eller den bransch du vill undervisa om. De kunskaperna ska du redan ha när du antas till lärarutbildningen.

Hur lång tid tar det att bli klar?

Utbildningen är på 90 högskolepoäng (hp). Om man läser en utbildning på helfart (40 tim studier/vecka) läser man 30 hp/termin och man kan då bli klar på tre terminer. Om man läser på halvfart (20 tim studier/vecka) kan man bli klar på tre år (sex terminer).

Var kan jag hitta datum för närträffar och litteratur?

I antagningsbeskedet finns en länk till den eller de kurser du är antagen till där du kan se ditt schema och vilken litteratur ni kommer använda.

Vad är VFU?

Verksamhetsförlagd utbildning innebär att du är ute på en gymnasieskola och följer samt vägleds av en lokal lärarutbildare på plats. Du förväntas bli alltmer självständig ju längre du kommer i utbildningen och till sist planera och leda längre sekvenser av en kurs.

Hur många dagar av utbildningen ska jag göra VFU på en gymnasieskola?

En tredjedel (30 hp) av utbildningen består av VFU. Det ingår fyra VFU-perioder i utbildningen och du är på plats i VFU-skolan 20 dagar/period, totalt 80 hela arbetsdagar under hela din utbildning.

Om du tänker jobba delvis parallellt med dina studier, ansök i god tid för ledighet från jobbet.

Var kan jag göra VFU?

Våra studenter bor över hela landet och vi strävar efter att du ska kunna få en VFU-placering på en skola på rimligt avstånd från din bostadsort. Men vi kan bara garantera en VFU-placering på en skola inom någon av våra avtalskommuner.  Om du vill önska VFU-placering utanför något av våra avtalsområden, ange detta när det är dags att söka VFU-placering.

På VFU:s hemsida hittar du mer information om regler kring VFU.

Varför görs en registerkontroll inför VFU?

Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll av personal har kompletterats med en lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexuella och andra grova brott. Lagen innebär att du som student är skyldig att visa upp ett registerutdrag från Polismyndighetens belastningsregister innan du påbörjar din VFU på förskolan/skolan. Läs mer om registerkontroll här.

Jag har tagit poäng i en annan lärarutbildning. Måste jag göra om dessa kurser?

Om du avslutat kurser med motsvarande innehåll som någon av dem som finns i YRK kan du ansöka om tillgodoräknande i denna/dessa kurs/er. Detta kan du göra först när du antagits till programmet. Kontakta då din studie- och karriärvägledare för mer information.

Examen, legitimation och undervisningsbehörighet

Vilken examen kan jag ta ut när jag är klar med Yrkeslärarprogrammet?

Du får ut en yrkeslärarexamen, med en tillhörande bilaga där det står vilka ämnen som du antagits med. Detta bildar ett underlag för din lärarlegitimation och vilka ämnen du också blir behörig att undervisa i.

Vad blir jag behörig att undervisa i när jag är klar?

Läs på Skolverkets hemsida för aktuell information. Det är Skolverket som beslutar vilken behörighet du får utifrån din examen och annan yrkeserfarenhet, högskolepoäng eller andra faktorer. Beslutet visas i en lärarlegitimation. När du tagit ut din lärarexamen kan du ansöka hos Skolverket om lärarlegitimation.

Om du blir behörig i exempelvis ämnet Entreprenörskap blir du behörig att undervisa i ämnet på alla program där ämnet finns. Du blir alltså behörig i ämnen, inte program.

Kan jag bli behörig i fler ämnen än dem jag blev antagen i när jag sökte till Yrkeslärarprogrammet?

Nej. Men på www.skolverket.se kan du läsa mer om hur du, i din lärarlegitimation, kan få behörighet att undervisa i fler ämnen utöver dem du har fått i ditt examensbevis. Det kallas ”ytterligare behörighet” och beslutas av Skolverket. Med en yrkeslärarexamen i botten kan du ansöka om ytterligare behörighet i fler yrkesämnen. Då krävs det att du kan bevisa för Skolverket att du har den reella kompetens som krävs. Du kan också ansöka om ytterligare behörighet i ämnen som svenska, slöjd, hemkunskap eller biologi, från gymnasiet ner till årskurs 7. Då krävs det dock att du har högskolepoäng med relevant innehåll och omfattning för undervisningsämnet. Kontakta din studie- och karriärvägledare för mer information om det känns intressant för dig.

Du kan ansöka om ytterligare behörighet i samband med att du ansöker om legitimation för första gången, eller vid senare tillfälle(n).

Till en lärarlegitimation följer en bilaga där det står vilka ämnen du fått behörighet i och för vilken nivå (exempelvis gymnasiet eller 7-9). I en lärarlegitimation kan det alltså finnas både yrkesämnen och andra ämnen och på olika nivåer.