Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund 7.5 hp

Kursen ingår i professionsprogrammet.

Målgrupp

Legitimerade lärare i årskurs 4-6.

Syfte

Kursen ger lärare i årskurs 4-6 en grund i kognitionsvetenskapliga teorier och forskningsresultat, med fokus på hur dessa kan stärka deras ämnesdidaktiska kompetens inom matematik, språk, SO och NO. Kursen är uppdelad i fem moduler som bygger på varandra och behandlar både teori och praktisk tillämpning i undervisning.  

Varje modul utforskar hur kognitionsvetenskapliga teorier kan omsättas i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Under kursens gång får deltagarna ta del av förinspelade föreläsningar, poddar, intervjuer, texter och instuderingsmaterial. Dessutom omsätter de teorin i sin egen undervisning och diskuterar sina erfarenheter i seminarier. Dessa seminarier kommer vara uppdelade efter ämnen (matematik, språk, SO och NO) och deltagaren väljer ett ämne de väljer att fördjupa sig i under kursens gång. De fyra seminarierna sker via Zoom och är de enda kursträffarna.  

Lärandemål

Kursen syftar till att ge en förståelse för hur resultat, evidens och teorier från

kognitionsvetenskaplig forskning kan tillämpas för att utveckla undervisning och lärande.

MODUL 1. GRUNDLÄGGANDE MEKANISMER FÖR LÄRANDE: (2,5 HP)

Efter avslutad delkurs ska deltagaren:

  • ha kännedom om hur olika minnessystem fungerar och hänger ihop,
  • ha kännedom om hur lärande kan förstås ur ett kognitionsperspektiv samt
  • kunna tillämpa en kognitionsvetenskapligt grundad undervisningsstrategi för att stärka

långvarigt lärande hos elever i åk 4-6.

MODUL 2. KOGNITIV BELASTNING OCH UTMANING: (2 HP)

Efter avslutad delkurs ska deltagaren:

  • utifrån ha kännedom om hur uppmärksamhetssystemen fungerar och vilka faktorer som påverkar dem samt
  • kunna tillämpa strategier för att optimera den kognitiva belastningen/utmaningen förväntat lärande hos eleverna.

MODUL 3: EFFEKTIVA UNDERVISNINGSSTRATEGIER (1,5 HP)

Efter avslutad delkurs ska deltagaren:

  • kunna tillämpa principer för effektivt lärande i planering och undervisning av valt ämnesinnehåll samt
  • kunna redogöra för och kritiskt reflektera kring hur kognitionsvetenskapligt grundade

undervisningsstrategier kan integreras i undervisning.

MODUL 4. MOTIVATION OCH METAKOGNITION: (1,5 HP)

Efter avslutad delkurs ska deltagaren:

  • ha kännedom om hur elevens motivation och lärande interagerar med varandra,
  • ha kännedom om hur elevers metakognition påverkar deras lärande samt
  • ha kunskap om hur man får elever att tillämpa en effektiv studiestrategi.

INNEHÅLL

Centralt för kursen är att deltagarna ska koppla teorier och vetenskapliga resultat från de

kognitionsvetenskapliga fälten till en klassrumsnära praktik för att stärka deltagarnas

ämnesdidaktiska kompetens hos deltagarna.

I kursen kommer deltagarna fokusera på olika aspekter av lärande och undervisning baserat på kognitionsvetenskaplig forskning. Deltagarna får en grundläggande förståelse för de mekanismer som påverkar lärande, såsom minnessystem, uppmärksamhet och metakognition, och lär sig hur metoder och strategier för att stödja långsiktigt lärande kan tillämpas. Deltagarna kommer även jobba med teorier om kognitiv belastning och hur informationsöverflöd kan hanteras genom metoder som dualkodning, där både visuella och verbala hjälpmedel används för att förbättra inlärningen.

Deltagarna får också ta del av undervisningsstrategier som distribuerat lärande och interfoliering, vilka syftar till att optimera minneskapacitet och förståelse genom fördelad och varierad inlärning. Vidare kommer deltagarna att behandla forskningen om metakognition och motivation och hur dessa faktorer påverkar elevers lärande.

Deltagarna kommer även introduceras till begrepp som adaptivt lärande och kognitivt utmanande undervisning, vilket hjälper lärare att skapa en lärandemiljö anpassad efter individuella behov och utmaningar. Deltagarna får möjlighet att reflektera över och tillämpa dessa kognitionsvetenskapliga strategier i sin egen undervisning för att förbättra lärandets effektivitet.

Genomförande

Kursen ges på kvartsfart och distans med seminarier via Zoom.

Kursträffar 2026

Modul 1-4 avslutas med en kursträff där deltagarna diskuterar sina erfarenheter av att implementera det som gåtts igenom i sin undervisning. Seminarierna delas upp efter ämnen (matematik, språk, SO, NO) och leds av forskare med ämnesdidaktisk expertis. 

Preliminära datum kommer:

  • Kursstart, kl. 15:00-17:00
  • Träff 2, kl. 15:00-17:00
  • Träff 3, kl. 15:00-17:00
  • Kursavslut, kl. 15:00-17:00

Föreläsare

Simon Skau är lektor i matematikens didaktik. Han forskar inom kognitiv neurovetenskap och pedagogisk psykologi. Huvudfokus i forskningen är ett pågående VR projekt som med hjälp av hjärnavbildning i skolmiljö undersöker kognitiv belastning och metakognitionens inverkan på matematikprestation hos elever i grundskolan, samt en interventionsstudie inom matematik finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenberg. Han har undervisat alla moment i kursen kognitiv psykologi (7.5HP), har moment på Göteborgs universitets kurs “Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund” om neuroplasticitet och undervisat på flertalet kurser i Kognitionsvetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet.  

Martin Jakobsson är lektor i samhällsvetenskapernas didaktik. Han forskar inom samhällsvetenskapernas didaktik med fokus på samhällskunskapsdidaktik. Jakobsson har deltagit i flertalet praktiknära och praktikutvecklande studier, ofta i samarbete med verksamma lärare. Han är projektledare för en pågående Skolfi-projekt om att utveckla elevers förståelse av politiskt ansvar genom nyhetsbevakning i samhällskunskap. Han har också en lång erfarenhet av undervisning inom lärarprogrammet, är programledare för och undervisar inom en ämnesdidaktisk master för verksamma lärare och har också erfarenheter av att undervisa och handleda på forskarnivå, inkluderat tre VR-finansierade forskarskolor med fokus på att forskarutbilda verksamma lärare och lärarutbildare. Inom kognitionsfältet har Jakobsson erfarenhet av att undervisa om framförallt kognitiv belastningsteori och dess betydelse för planering, genomförande och utvärderingar av ämnesundervisning.  

Caroline Bhowmik är postdoktor inom “Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik” (CSD) och forskar inom pedagogisk psykologi som har lett flera studier i samarbete med verksamma lärare där hon undersökte lärares uppfattningsprocesser med avseende på emotionell-motiverande aspekter av elever som en förutsättning för adaptiv undervisning. Huvudfokus i forskningen är att överbrygga klyftan mellan kognitionsspsykologiska teorier, ämnesdidaktisk forskning med fokus på geografididaktik och praktisk relevans. Hon har erfarenhet av undervisning inom lärarprogrammet och har moment på kursen “Kunskap och Lärande” på forskarnivå vid Karlstads Universitet, där hon undervisar om kognitionsperspektiv. 

Michael Tengberg är professor i pedagogiskt arbete och är svenskämnesdidaktiker och forskar specifikt om läsning och läsundervisning samt om undervisningskvalitet och lärares professionsutveckling. Tengberg har lett ett flertal interventionsstudier med fokus på undervisningsutveckling och observationsstudier med fokus på systematisk analys av undervisningskvalitet (finansierade av både Skolforskningsinstitutet och Vetenskapsrådet). Han har lång erfarenhet av att både utbilda och samarbeta med verksamma lärare i kombinerade forsknings- och utvecklingsprojekt. Han är professor II på Lesesenteret vid Universitetet i Stavanger och bedriver där interventionsforskning med fokus på utveckling av metoder för läsundervisning. Han har lång erfarenhet av att mäta och jämföra effekter av olika undervisningsupplägg. Tengberg undervisar om lärande och undervisning på grund-, avancerad och forskarnivå, bl a med fokus på neurovetenskapliga och kognitiva aspekter av lärprocessen. 

Jimmy Karlsson är doktorand i matematikens didaktik) och hans forskningstematik berör elevers kunskapsutveckling i matematik med särskilt fokus på kognitivt engagemang och elevers självuppfattningar. I forskningen undersöks exempelvis relationer mellan klassrumsfaktorer såsom kognitiv aktivering tillsammans med elevers tilltro till sin förmåga för att bidra med förståelse för samband mellan undervisning och lärande. Han har lång erfarenhet av undervisning i matematik och kemi i ungdomsskolan och har på senare år undervisat både på lärarprogram och ingenjörsprogram i matematik och matematikdidaktik. 

Jesper Haglund är lektor i fysikens didaktik och forskar inom naturvetenskaps- och fysikdidaktik. Haglund har lång erfarenhet av undervisning i lärarutbildningen och praktiknära ämnesdidaktisk forskning på olika nivåer i utbildningssystemet. Haglund har i sin forskning bland annat studerat undervisning och lärande om värmerelaterade fenomen, användning av analogier och metaforer i undervisningen, användning av digitala verktyg i undervisningen, och kroppens roll i undervisning och lärande i naturvetenskap. Utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv har Haglund studerat hur elevers och studenters begreppsförståelse för värmerelaterade fenomen uttrycks i klassrumssituationen och utgår från ”embodied cognition” som ramverk vid analys av elevers och studenters interaktion.

Anmälan 

Karlstads universitet ombesörjer anmälan och Skolverket granskar samtliga anmälningar och genomför vid behov ett urval genom lottning. Kursen kan ta emot 60 deltagare och behöver minst 20 deltagare för att kunna starta.

Finansiering

Kursen är kostnadsfri och finansieras av Skolverket.