Matematikinlärning för förskollärare som undervisar i förskoleklass, 15 hp

Målgrupp

Personer med förskollärarexamen enligt bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100), eller äldre motsvarighet, som är anställda för undervisning i förskoleklassen.

Undervisningsform

Digital studieform via lärplattformen Canvas, som möter ett nationellt behov och ett brett geografiskt upptagningsområde med undervisning via det digitala kommunikationsverktyget zoom, i undervisningens teoretiska och praktiska moment.

Undervisningsformen möjliggör att vissa moment kan samläsa med annan relevant utbildning på ordinarie grundlärarutbildning.

Kursträffar

Kursen genomförs under perioden 16 januari till 18 december 2025.

Alla träffar är digitala, vi återkommer om datum.

Datum för vårens tentamen och höstens träffar meddelas vid kursstarten.

Kursens innehåll och upplägg

I kursen diskuteras och övas på att omsätta grundläggande matematiska kunskaper till undervisningssituationer lämpade för förskoleklass till årskurs 3. De matematiska områden som är i fokus är taluppfattning, aritmetik, algebra, problemlösning, geometri, sannolikhetslära och statistik. Inom aritmetik läggs fokus på de fyra räknesätten. Algebran behandlas som en vidareutveckling av taluppfattning och tals användande. Inom geometrin behandlas geometriska objekt och begrepp, rumsuppfattning samt grundläggande idéer om mätning av storheter. I kursen ingår också att använda, diskutera och kritiskt granska digitala verktyg. Olika digitala lärresurser samt grundläggande programmering presenteras, diskuteras och prövas.

Matematikens roll behandlas ur olika hållbarhetsperspektiv, såsom språkliga, interkulturella, samhälleliga och historiska. Kursen behandlar också språkets och kommunikationens roll inom matematikundervisningen. Språkets roll inom matematikundervisning lyfts fram, främst i relation till matematiska begrepp av relevans i årskurs Fk- 3. Vidare ingår i kursen att läsa, diskutera och reflektera matematikdidaktisk forskning samt bedömning ur ett didaktiskt och ämnesteoretiskt perspektiv utifrån grundskolans styrdokument.

Former för examination

Examinationerna kommer att utföras utifrån den konstruktiva länkningen med utgångspunkt i lärandemålen som

en individuella salstentamina,
en individuell skriftlig inlämningsuppgift och
en muntlig gruppexamination med individuell bedömning

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska deltagaren kunna

tillämpa och kommunicera ämneskunskaper gällande områdena taluppfattning, aritmetik, algebra, problemlösning, geometri, sannolikhetslära och statistik,
värdera och motivera olika arbetssätt, däribland estetiska lärprocesser, som kan stimulera till matematisk kreativitet och upptäckarglädje,
redogöra för hur digitala resurser kan användas för att utveckla barns matematiska förmågor,
redogöra för forskning av relevans för matematikundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3,
redogöra för språkets och kommunikationens roll vid lärandet av matematiska begrepp hos alla elever, oavsett språklig och kulturell bakgrund,
analysera och problematisera frågor om lärande och undervisning i matematik i förhållande till elevers olika bakgrunder och förutsättningar att lära matematik,
identifiera och beskriva nödvändiga förkunskaper och kritiska steg vid barns tidiga lärande i matematik och matematiska utveckling,
bedöma elevers prestationer som ett verktyg för lärande och
visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk.

Kursutvärdering

Utvärdering sker via verktyget Survey & Report efter avslutad utbildning.

Studievägledning, validering och tillgodoräknande

Samtliga deltagare som antas till kursen får information om att man har möjlighet att ansöka om tillgodoräknande där universitetet bedömer den sökandes kunskaper och/eller färdigheter från tidigare utbildning eller yrkesverksamhet i förhållande till lärarlyftskursernas lärandemål.

Alla deltagare har möjlighet att kontakta studie- och karriärvägledare och boka samtal för stöd i valideringsprocessen. Det är obligatoriskt om tillgodoräknandet handlar om kunskaper som i huvudsak har utvecklats i yrkesverksamhet (kallas ibland reell kompetens).