Efter uppehållstillståndet - Hammarö kommun och de nyanlända
2016-06-23Förra året sökte över 160 000 personer asyl i Sverige. Över 50 000 av dem var från Syrien. Under 2014 var de drygt 26 000. Två av dem som kom till Sverige 2014 har fått uppehållstillstånd och boende i den lilla värmländska kommunen Hammarö. Åsa Karlsson har skrivit en uppsats om hur Hammarö kommun har utvecklat sitt mottagande och vad de nyanlända personerna tycker.
Tacksamheten är stor, men det svenska systemet sätter krokben för etableringen på arbetsmarknaden – något som skapar frustration för den som vill stå på egna ben och ge något tillbaka.
Åsa Karlsson har nyligen tagit examen från Handelshögskolan vid Karlstads universitet, programmet Personal och arbetsliv. Som avslutande uppsatsarbete i ämnet arbetsvetenskap valde hon att göra en studie om när nyanlända i Hammarö kommun förbereds för arbetsmarknaden. ”Efter uppehållstillståndet” är titeln på uppsatsen, som är en kvalitativ studie där Åsa Karlsson genomfört intervjuer och observationer med de nyanlända och med kommunens integrationssamordnare. Hennes metod har varit följeforskning eller ”lärande utvärdering". Hon har följt de tre personerna över tid för att sedan kunna utvärdera tre viktiga delar; ideellt samhällsengagemang, språkundervisningen (SFI) och praktik.
Språket nyckeln till jobb och integration
Hammarö kommun har hittills tagit emot drygt 35 nyanlända personer och utvecklar fortfarande sitt mottagande. Någon modell eller riktlinjer för hur det ska gå till finns inte för kommunerna att hålla sig till, utan här gäller det att pröva sig fram.
- Både de nyanlända personerna själva och de som arbetar med integration i kommunen anser att lära sig det svenska språket är avgörande för att komma in i samhället och möjligheten att få ett jobb. Som nyanländ är det en omtumlande period där man både ska hantera sitt eget trauma från en tid i flykt och möta det svenska systemet som bitvis kan vara stelt till exempel vad gäller validering av utbildning och yrkeskompetens. De jag intervjuade var till exempel lärare och läkare – båda bristyrken i Sverige, berättar Åsa Karlsson.
Att skapa sammanhang
Åsa Karlsson har valt att grunda sin uppsats teoretiskt i en modell kring känsla av sammanhang (”kasam”) och ett syfte med studien har också varit att undersöka hur Hammarö kommun kan arbeta med denna modell i sitt mottagande av nyanlända. Processen för de nyanlända behöver vara såväl begriplig som hanterbar och meningsfull.
- Arbetet har tagit fart och Hammarö kommun har höga ambitioner för sitt mottagande. Bland annat har man ordnat caféverksamhet för att nyanlända och hammaröbor ska lära känna varandra. Utmaningen framöver blir att hålla uppe den höga ambitionen med engagemang från ideella krafter samt att lösa bostadsfrågan, säger Åsa Karlsson.