Samma dag som Angelica Fredholm utnämndes till docent i omvårdnad fick hon också utmärkelsen excellent lärare. För henne är det ingen tillfällighet, forskning och undervisning är två sidor av samma mynt.
– För mig hänger de två utnämningarna nära samman. Min forskning handlar om hur studenter lär i kliniska miljöer, och den kunskapen tar jag med mig direkt in i undervisningen. Att få erkännande för båda delarna samtidigt känns väldigt meningsfullt.
Angelica Fredholms forskning och pedagogiska arbete inom omvårdnad fokuserar på hur studenter lär och utvecklar självständighet, med särskilt fokus på verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och lärande i kliniska miljöer. I mötet mellan teori och praktik får abstrakt kunskap konkret form, samtidigt som studenter utvecklar sin professionella identitet.
Vad är det som gör verksamhetsförlagd utbildning så viktig?
– VFU är en oerhört rik lärandemiljö. Varje patientmöte är unikt och det är där teori får liv. Lärandet sker i relationer, erfarenheter och reflektion, och bidrar starkt till studenternas professionella identitetsutveckling.
Under de senaste terminerna har intresset för handledarutbildningar ökat markant.
Vilken roll spelar handledarna i studenternas lärande och hur ser framtiden ut?
– En avgörande roll. Därför lägger vi stor vikt vid handledarutbildning. Genom att stärka handledarnas pedagogiska kompetens kan vi bättre stötta studenternas självständighet och utveckling. Vi har sett ett ökande intresse de senaste terminerna och för att möta verksamheternas behov erbjuder vi flexibla, helt digitala kurser och har även utvecklat kortare utbildningar som kan kombineras. Det gör det möjligt för fler handledare att delta trots personalbrist.
Hur skulle du sammanfatta din syn på undervisning?
– Undervisning är ett akademiskt arbete som kräver struktur, kvalitet och reflektion. Lärande drivs av variation och utmaning, men också av trygghet. Mitt mål är att skapa inkluderande lärmiljöer där studenter vågar tänka, pröva och utvecklas.
