Med en bakgrund som forskare, lektor och prefekt tar sig Daniel Olsson an uppdraget att leda fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. För honom handlar ledarskap om att skapa förutsättningar för andra att lyckas.
– Jag tycker att det är roligt att få arbeta med utveckling och ledarskapsfrågor. När möjligheten att bli dekan kom såg jag det som ett vägval mellan forskning och ledarskap, och då vann ledarskapet, säger Daniel Olsson, dekan vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper.
Innan han tillträdde som dekan var han prefekt vid Institutionen för miljö- och livsvetenskaper. Han ledde även fram till och med juni månad en del av det internationella Horizon-projektet IMP>ACT (IMPACT ASSESSMENT FOR ACTION COMPETENCE), som är ett samarbete mellan sju länder i Europa. Projektet handlar om att undersöka och utveckla ett bedömningsramverk med tillhörande mätinstrument för att kunna bedöma effekter av klimat- och hållbarhetsutbildning.
Hur skulle du själv beskriva ditt ledarskap?
– Då ser jag mig som en möjliggörare där tillit och tydlighet även är viktiga delar. Om vi ska fortsätta utveckla fakulteten i en positiv riktning måste vi lita på våra medarbetares kompetens. Vi har experter inom många olika områden, och min roll är inte att vara expert på allt utan att skapa förutsättningar för att andra ska kunna göra ett bra jobb.
Vad är fakultetens styrka skulle du säga?
– Jag ser framför mig en fakultet som fortsätter att stärka sin profil inom samhällsrelevant forskning, utbildning och samverkan.
– Hållbarhet är något som genomsyrar mycket av det vi gör på fakulteten. Det är en styrka som vi ska vara stolta över och fortsätta utveckla. Frågor som handlar om mänsklighetens framtid och hållbar utveckling kommer att vara centrala både inom forskning, utbildning och samverkan under lång tid framöver.
– Vi har en väldigt kompetent personal som bedriver forskning av hög kvalitet och utvecklar attraktiva utbildningar. Dessutom har vi en stark tradition av samhällrelevant forskning, vilket jag ser som en av våra största tillgångar.
Vilka utmaningar ser du framför dig för fakulteten?
– En stor utmaning handlar om ekonomi och långsiktiga förutsättningar för universitet och högskolor. Under många år har lärosätena blivit mer effektiva, samtidigt som resurserna per student inte har ökat i samma takt som kostnaderna. Effektivisering är viktigt, men någonstans finns det också en gräns för hur långt det går att driva den utvecklingen.
– Men vi har också här en stor möjlighet att stärka ekonomin och fakultetens forskning ytterligare genom att öka den externa finansieringen.
Vad är viktigast för att skapa utbildning av hög kvalitet?
– Det viktigaste är att utbildningarna är aktuella och kontinuerligt utvecklas. Vi måste utvärdera våra utbildningar på ett systematiskt sätt och använda resultaten för att bli ännu bättre.
– Det handlar om att aldrig slå sig till ro, utan hela tiden arbeta med förbättringar. Här har programledare, kursledare och andra utbildningsansvariga en mycket viktig roll.
När känner du att du har gjort ett bra jobb som ledare?
– Jag känner att jag har gjort ett bra jobb när jag ser att saker fungerar bättre, att utvecklingen går åt rätt håll eller att insatser jag varit med och initierat ger resultat. Det kan handla om allt från medarbetarundersökningar till konkreta förändringar i verksamheten. De där tecknen på framsteg är viktiga att ta till sig och glädjas åt.
Vad är viktigt för dig den närmaste tiden i ditt uppdrag?
– En ambition jag hade när jag tillträdde som dekan var att vara synlig och närvarande i verksamheten. Det vill jag fortsätta att vara.
– Jag vill träffa institutionerna, utveckla samarbetet med prefekter och övriga chefer och föra dialog med medarbetare och skapa forum där vi kan diskutera gemensamma frågor. Närheten till verksamheten är viktig, både för att förstå vad som fungerar bra och för att fånga upp sådant som kan utvecklas vidare.
