Att jobba mindre kan göra människor friskare – och dessutom mer kreativa och mer produktiva. Det visar nya forskningsresultat som tyder på att en förkortning av arbetstiden kan vara förenad med förbättrad arbetsförmåga, lägre stressnivåer och organisatoriska beteendeförändringar.
Vilka resultat skulle ni säga är de viktigaste i er forskning?
– Vi ser goda resultat på hälsa, säger Lena Lid Falkman. Men lika viktigt är resultaten om ökad arbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Inte bara mår medarbetare bättre efter en period med kortare arbetstid, utan man jobbar också bättre. På köpet är medarbetarna dessutom lyckligare.
– Jag vill lyfta resultaten kring arbetsrelaterad stress, känslan av att vara helt slut vid arbetsdagens slut och utmattning på grund av arbetet, säger Siri Jakobsson Störe. Dessa förbättringar var inte bara statistiskt signifikanta utan hade även medelstora till stora effektstorlekar.
Var det något resultat som förvånade er?
– Ja, hur viktig arbetstidsförkortningen var som morot och motor för förändring, säger Lena Lid Falkman. I ett par organisationer genomfördes förbättringar av processer och arbetssätt som man försökt med länge, som nu blev verklighet när medarbetarna fick möjlighet att gå ned i tid.
– Det var ganska väntat att deltagarna skattade mer tid för sociala relationer utanför arbetet, säger Siri Jakobsson Störe, men något som förvånade mig var att deltagarna också upplevde att de pratade mer med kollegor om sådant som inte var direkt arbetsrelaterat, och att de skattade sin produktivitet som högre efter försöket.
På vilka sätt kan er forskning och dess resultat vara samhället till nytta och vilka är det som kan använda sig av resultaten?
– Vi har inte forskat på samhällsnivå, utan på organisationsnivå, säger Lena Lid Falkman. Men eftersom det är goda resultat på hälsa och välmående samtidigt som deltagarna skattar bättre arbetsförmåga och kreativitet, så kan verksamheter på områden med hög ohälsa kunna dra nytta av de här resultaten.
– Våra resultat visar positiva samband mellan arbetstidsförkortning, återhämtning och arbetsförmåga, säger Siri Jakobsson Störe. Men det är viktigt att sätta det i perspektiv. Många tidigare studier, liksom vår, är små och saknar kontrollgrupp, och deltagande organisationer har ofta valt att vara med, vilket kan påverka resultaten. För att kunna uttala sig mer generellt om effekter på samhällsnivå behövs större, kontrollerade studier.
Är branschen, arbetsmarknaden, företag och organisationer redo för den här förändringen – och kan den på något sätt bli ifrågasatt?
– Våra resultat ska tolkas med försiktighet, menar Lena Lid Falkman. Det är frivilligt deltagande – ett begränsat urval och under en begränsad tid. Men våra resultatet är ändå intressanta. De är gjorda med gedigna metoder som med tidigare testade mått på hälsa. Vi har dessutom gjort både enkäter, intervjuer och dagboksstudier för att få djup förståelse. Våra resultat stämmer också överens med resultaten i forskningen från Boston College. I somras publicerades våra kollegor där en artikel i Nature of Human Behaviour baserat på resultaten från de engelsktalande länderna. Här finns ett större urval och dessutom 12 kontrollföretag. Kortare arbetstid visar goda effekter på hälsa och välmående men också produktivitet och arbetsförmåga. Nu har vi visat att detta gäller även i Sverige.
Har det dykt upp något under arbetet som ni skulle vilja forska vidare kring?
– Jag vill se mer på hur vi kan jobba smartare och med mer fokus på det som ger värde i en verksamhet, säger Lena Lid Falkman. Till exempel hur AI kan användas för att snabba upp en del arbetsuppgifter. Eller hur bara klassiska saker som att blockera tid eller se över sin tillgänglighet för att arbeta mer koncentrerat.
– Jag skulle vilja forska på normer kring arbetstid och arbetssätt – möteskultur (eller ”ukultur”, som vi säger på norska), den heliga fikapausen och andra vanor som styr hur vi använder vår tid på jobbet, säger Siri Jakobsson Störe. Jag är nyfiken på hur dessa normer både skapar möjligheter och utmaningar för människor med olika behov, till exempel personer med funktionsvariationer.
– Vi ser gärna fler deltagande verksamheter av andra sorter, till exempel ett produktionsföretag eller en högteknisk verksamhet, säger Lena Lid Falkman. Vi har bestämt oss för att förlänga projektet, så vi tar emot nya verksamheter fram till sommaren. Så är man fler än sex personer och vill prova att jobba ned till 80% av arbetstiden under sex månader, är det bara att höra av sig.
