På årets valdag uppstod på vissa ställen långa köer vid vallokalerna. I media ställdes frågan om Sverige skulle kunna komplettera röstandet med en digital lösning.
- Frågan om digital röstning har mycket med tillit att göra men det är inte enbart en fråga om tillit i största allmänhet gällande frågor om valfusk, säger John Sören Pettersson, professor i informatik vid Handelshögskolan. Vi vet att digitala system som är anslutna till Internet kan attackeras och ibland kan skadlig programkod implementeras i system med påföljd att mycket manuellt arbete måste till för att återställa systemen. Det handlar alltså inte enbart om att undvika valfusk utan om att vara säker på att valet över huvud taget kan genomföras. Ett digitalt valsystem skulle alltså kunna fungera och valresultaten skulle kunna accepteras av allmänheten, men det kan möjligen utsättas för attacker som försvårar genomförandet av valet. Lösningen på den köbildning som uppstod vid valet den 11 september hade kunnat lösas på traditionellt vis med fler röstsedlar, till exempel en uppsättning i varje valbås.
Andreas Klæstad, tidigare student på Handelshögskolan, har skrivit C-uppsatsen ”Väljarnas inställning till elektronisk röstning i politiska val”.
Abstract
Trots Sveriges väldigt höga andel internetanvändare, sker röstning till politiska val fortfarande med hjälp av papper och penna. Många ställer sig säkert frågan varför inte röstning har blivit digitaliserat ännu, när så många andra viktiga samhällsfunktioner finns att hitta som e-tjänster idag.
Målet med studien har varit att undersöka väljarnas inställning till att införande ett elektroniskt röstningssystem, i syfte att hitta vilka faktorer som påverkar olika ståndpunkter. Studien behandlar uppfattningar om ekonomiska och demokratiska frågor, samt vilka säkerhetsrisker väljare tror det finns med ett sådant system.
