Till hösten är det val i Sverige och det är dags för landets invånare att ta del av en av förmånerna med att leva i en demokrati. Inte minst för ungdomar som kanske har möjlighet att få rösta för första gången. Men att föra en diskussion i ett klassrum inom ämnet samhällskunskap kan vara en utmaning i en orolig politisk tid med ökad polarisering. En ny studie undersöker hur lärarstudenter kan förberedas för att undervisa om kontroversiella samhällsfrågor och vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när de planerar och genomför sådan undervisning under sin verksamhetsförlagda undervisning, VFU, på gymnasiet.
Tidigare forskning visar att lärare ofta undviker undervisning om kontroversiella samhällsfrågor på grund av osäkerhet kring genomförande och oro för känsloladdade klassrumssituationer. I den här avhandlingen, som är skriven av Victoria Williamsson, utvecklas en ämnesdidaktisk planeringsmodell för att stödja arbetet med omtvistade, känsloladdade och politiska frågor. Genom att följa lärarstudenterna under deras VFU analyseras deras didaktiska val och kritiska moment i undervisningen – så som strävan efter lärarens neutralitet, hantering av elevers känslor, klassrumskontextens betydelse och vilken medborgarbildande kunskap kontroversiella samhällsfrågor kan bidra till. Har du upplevt när du genomfört studien att det finns olust bland lärarstudenter att föra sådana här diskussioner i klassrummet?
– Ja, det har förekommit, säger Victoria Williamsson, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Var går gränsen för vad som kan sägas i ett klassrum, om det blir hårda tongångar mellan elever? Vad får jag som lärare säga? Vad innebär det att vara opartisk i praktiken? Samtidigt ska du som lärare försvara demokratiska principer och stå upp för mänskliga rättigheter, vilket du i den polarisering som råder, kan bli kritiserad för. Den frågan har kommit upp i mina intervjuer.
Studien erbjuder en modell för planering och undervisning om kontroversiella samhällsfrågor och fördjupar förståelsen för hur lärarstudenter utformar sådan undervisning och vilka utmaningar som framträder. I studien introduceras också perspektiv från tysk politische Bildung, politisk bildning, som i svenska skolan är integrerat i ämnet samhällskunskap. Här handlar det om hur medborgarbildning kan utformas olika beroende på om fokus ligger på demokrati eller politik. Hur viktigt är det att prata med ungdomar i klassrummet om demokrati och politik och hur skiljer det sig beroende på vilket begrepp som står i fokus?
– Något förenklat kan man säga att demokrati handlar om idéer om hur samhället ska se ut och politik blir ett verktyg för oss för att uppnå demokrati. Det är viktigt att båda dessa ges utrymme i undervisningen. Dels behöver elever få fundera över hur vi ska upprätta ett gemensamt samhälle, vad är viktigt för just mig? Lika mycket behöver de lära sig systemet för att uttrycka sina åsikter och förstå att förändringar är möjliga. Båda dessa delar kan vara ytterst närvarande i undervisning om kontroversiella samhällsfrågor, det är det som är så bra.
Politik berör oss känslomässigt
Studiens resultat visar att lärarstudenterna väljer att undervisa om både elevnära och samhällsorienterade frågor. De upplever samtidigt utmaningar i att hantera starka känslor och oförutsedda reaktioner. Trots detta kan undervisningen bidra till elevers demokratiska och politiska förmågor. Vilken betydelse tror du att den här typen av diskussioner kommer att ha inför höstens kommande val då många ungdomar på gymnasiet ska rösta för första gången?
– Den här typen av undervisning är essentiell, i synnerhet när vi står inför ett kommande val. Eleverna lär sig att det är ok att vara känslomässigt engagerad i en diskussion och att det inte är något negativt i sig. Politiska frågor ska beröra oss och den här undervisningen kan dessutom ge förutsättningar för att eleverna får söka sin egen politiska identitet, utifrån de känslor som uppstår. På så sätt kan den väcka deras intresse för att vilja vara med och påverka och synliggöra att varje röst i ett val är viktig.
