När du skriver in en webbadress i din webbläsare och någon sekund senare hamnar på rätt webbplats sker en process som de flesta aldrig märker. Bakom kulisserna arbetar ett av internets viktigaste system: DNS, Domain Name System. I sin doktorsavhandling undersöker datavetaren Jonathan Magnusson hur väl dagens DNS-system skyddar användarnas integritet och vilka brister som fortfarande finns kvar.
DNS brukar beskrivas som internets adressbok. Systemet översätter domännamn, som exempelvis kau.se till de IP-adresser som datorer använder för att kommunicera med varandra. Utan DNS skulle internet vara betydligt svårare att använda. Samtidigt innebär varje uppslagning att information om vilka webbplatser en användare vill besöka skickas vidare genom flera olika servrar.
– I grund och botten behöver datorer, smartphones, surfplattor och servrar identifieras med hjälp av IP-adresser. De adresserna är enkla för maskiner att använda, men svåra för människor att komma ihåg. Därför introducerades domännamn som kopplas till adresserna, ungefär som en kontaktlista i telefonen kopplar ett namn till ett telefonnummer, säger Jonathan Magnusson.
Problemet är att domännamnen i vissa fall kan avslöja känslig information om användaren. Webbplatser vi besöker kan ge ledtrådar om våra intressen, vanor eller aktiviteter. Därför har flera tekniska lösningar utvecklats för att stärka integritetsskyddet i DNS-systemet.
I sin avhandling, Measuring Adoption, Implementation, and Impact of Available Privacy Solutions in DNS Resolvers, har Jonathan Magnusson undersökt hur sådana integritetsförbättrande mekanismer används i verkligheten. Genom omfattande internetmätningar från olika delar av världen har han studerat både hur vanliga lösningarna är och hur väl de fungerar i praktiken.
Resultaten visar att skyddet successivt har förbättrats. Allt fler DNS-operatörer använder tekniker som krypterar trafiken eller minskar mängden information som delas under uppslagningsprocessen. Men avhandlingen visar också att införandet av nya integritetslösningar inte alltid är problemfritt. Trots framsteg finns fortfarande tekniska brister, felkonfigurationer och skillnader mellan olika implementationer. Forskningsresultaten pekar också på en ökande centralisering där ett fåtal stora aktörer får en allt mer dominerande roll.
Integritet kontra skadlig aktivitet
Samtidigt finns en återkommande diskussion om balansen mellan integritet och kontroll. Kan ökat skydd av användardata göra det svårare att upptäcka skadlig aktivitet på nätet? Jonathan Magnusson menar att det finns en balansgång, men att DNS historiskt har lämnat ut mer information än nödvändigt.
– DNS har länge varit ett system där alla kan se allt. Nu handlar det om att försöka säkra upp systemen så att onödig information inte ges ut. Effekten är att det man som individ besöker på internet blir mer privat och inte exponeras för andra parter som man kanske inte ens har i åtanke.
Ta del av avhandlingen
Avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur integritetslösningar för DNS fungerar i verkliga nätverk och belyser den balansgång som finns mellan ökad integritet och tekniska samt operativa krav. Resultaten kan vara värdefulla för såväl forskare som internetoperatörer och standardiseringsorganisationer som arbetar med internets framtida utveckling.
