Igelkotten är en av våra mest omtyckta trädgårdsbesökare, men nu hotas arten. En ny rödlista för 2025 är under arbete, och de preliminära resultaten visar att igelkotten riskerar att flyttas från statusen "Nära hotad" (NT) till "Sårbar" (V). Vid Karlstads universitet analyserar Petter Sjöström tusentals observationer från hela landet inom årets satsning på Igelkottsveckan, som drivs av WWF och Nordens Ark.
– Jag ville skriva om något som verkligen betyder något, säger Petter Sjöström, masterstudent i biologi. Igelkotten engagerar människor, men det handlar också om biologisk mångfald. Skyddar vi igelkotten skyddar vi många andra arter.
Medborgarforskning i praktiken
Tusentals privatpersoner har rapporterat sina igelkottsobservationer om var igelkottar fanns (levande eller döda) och inte fanns till WWF och Nordens Ark mellan den 11 och 17 augusti. Petter analyserar nu det omfattande materialet som en del av sitt examensarbete.
– När så många bidrar kommer data i olika format, säger Petter. För att kunna göra vetenskapliga analyser måste jag standardisera platsangivelserna i ett gemensamt koordinatsystem, så att de kan föras över till SLU Artdatabanken. Det är mycket jobb, men ändå bara en bråkdel av vad det hade varit om jag samlat in allt själv.
För första gången har även platser där igelkottar saknas efterfrågats.
– Att veta var de inte finns är lika viktigt som var de finns. Efter att ha pratat med kollegor och vänner på Hammarö ser vi till exempel att igelkottar verkar vanligare i Karlstad än på Hammarö, kanske är bron mellan orterna ett hinder, säger Ewa Orlikowska, biolog och handledare vid Karlstads universitet.
Med hjälp av data från två års insamling under Igelkottsveckan, kombinerat med befintlig information, hoppas Petter kunna skapa en habitatmodell som ger en djupare förståelse för igelkottens villkor.
Flera hot samtidigt
Forskningen visar att igelkottar pressas från flera håll: bekämpningsmedel, habitatförlust, trafik och klimatförändringar.
– Danska studier visar att nio av tio igelkottar bär spår av bekämpningsmedel. Mildare vintrar kan också få dem att vakna ur dvalan när det fortfarande saknas mat, säger Ewa.
Ewa har bott i Sverige i 17 år och märker en tydlig förändring.
– Förr såg jag igelkottar varje sommar, säger Ewa. Efter torkan för några år sedan blev de allt mer sällsynta i mitt bostadsområde under 2019–2023.
Så kan du hjälpa igelkotten
Små insatser i trädgården kan göra stor skillnad:
- Kör inte robotgräsklippare på kvällen och natten. Igelkottar är nattaktiva djur, och robotgräsklipparna dödar eller skadar dem
- Lämna lövhögar, rishögar och grenar.
- Undvik bekämpningsmedel.
- Ställ ut vatten och torr kattmat – aldrig mjölk.
- Bygg enkla bon för övervintring eller matstation som bara igelkottar kan ta sig in i.
- Kör försiktigt, särskilt på kvällarna.
- Rapportera skadade eller vinteraktiva igelkottar till viltrehabilitering.
– Eftersom igelkottarna trivs nära oss, i våra trädgårdar och städer, kan små åtgärder i vår närmiljö göra stor skillnad. Tänk dig in i igelkottens perspektiv – då uppskattar du hål i staket, löv under häcken och rishögar. Men du är rädd för robotgräsklippare och trimmers, säger Petter.
Petter drömmer om att kombinera forskning med praktiskt naturvårdsarbete.
– Jag hoppas kunna fortsätta arbeta 50 procent praktiskt, 50 procent med forskning. Det finns fortfarande mycket att lära om igelkottar; allt från val av sovplatser till effekterna av pesticider i jordbrukslandskapet.
Ewa ser examensarbetet som ett exempel på hur universitetet kan bidra till naturvården.
– Det är glädjande att ett examensarbete kan få betydelse för naturvården. Igelkotten är Nordens egen lilla panda – charmig, viktig och värd att kämpa för, säger Ewa.
- Läs mer här https://artfakta.se/taxa/100053/information
