Göra forskningsdata tillgängligt

Att dela eller sprida forskningsdata kan göras på olika sätt. Ofta görs det informellt mellan kollegor eller samarbetspartners. Att tillgängliggöra forskningsdata i datarepositorer gör det möjligt att hitta, återanvända och citera data. 

Om data innehåller personuppgifter, och framförallt känsliga personuppgifter, kan det påverka dina möjligheter att tillgängliggöra data.  

Tänk på att dokumentationen bör vara så omfattande att det är möjligt att bedöma och återanvända data. En annan viktig aspekt är filformat. Läsning av data bör om möjligt inte kräva specifik programvara som riskerar att bli inaktuell i framtiden. Likaså är tydlig versionshantering viktig om data tillgängliggörs i olika versioner.

ATT TÄNKA PÅ NÄR DU VÄLJER DATAREPOSITORIUM 

Fundera på vad du vill uppnå med att tillgängliggöra data, det vill säga vilka är målgruppen och finns andra direktiv som reglerar var data kan göras tillgängliga;

• Har du specifika krav på dig från en finansiär eller tidskrift?
• Har du upprättade avtal med samarbetspartners som styr vad du får göra?
• Använder datarepositoriet standardlicenser för Creative Commons, så att andra vet hur data får hanteras? 

För tillgängliggörande av forskningsdata finns flera typer av repositorier, både allmänna och ämnesspecifika. Flera erbjuder även  DOIer (Data Objective Identifier) för att datan ska kunna följas och citeras. Några exempel är:

• Svensk Nationell Datatjänst (SND) är ett dataarkiv för tillgängliggörande av forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora samt medicin och hälsa. Detta är en sökfunktion till olika forskningdata som tillgängliggjorts. Här kommer man endast lägga upp metadatainformation.
• Zenodo finansieras av EU och drivs av CERN
• Figshare drivs av ett brittiskt akademiskt förlag