Citering av forskningsdata
För att forskare ska kunna vara öppna med sin forskning och få det erkännande de förtjänar är det viktigt att deras arbeten kan kopplas till dem. Lika viktigt är det att forskningen som har gjorts tillgänglig också går att hitta för andra. Citeringar är ett sätt att säkerställa detta och har länge använts för vetenskapliga publikationer men kan även användas för data.
En fullständig citering måste innehålla flera komponenter för att garantera att den pekar mot rätt material. Förutom uppgift om upphovsman och år är det viktigt att åtminstone ange unika identifierare, utgivare (för data är det ofta själva lagringsytan) och versionsnummer. En bra tumregel är dock att bidra med så mycket information som möjligt för att underlätta för andra att hitta till det refererade materialet.
Ska du hänvisa till en källa, det vill säga refererar till den, bör du ha koll på olika stilar för referenshantering även om det inte finns några allmänt vedertagna standarder ännu. Nedan finns exempel enligt APA stilen på hur en referens kan se ut.
APA
Upphovsman. (År). Datasetets titel (Version) [Beskrivning av materialets beskaffenhet]. Tillgångsmöjlighet (tex. URL, DOI, etc)
Berger, L. (2012).Always assume positive intent(Version 3) [Excelfil och Kodbok]. DiVA forskningsdatabas Karlstads universitet. doi:10.33336/XXXX03414
eller
Upphovsman. (År). Datasetets titel (Version) [Beskrivning av materialet beskaffenhet]. Hämtat från http://
Berger, L. (2012).Always assume positive intent(Version 3) [Excelfil och Kodbok]. Hämtat från http://XYZ
För att få information om andra stilar rekommenderar vi DataCites och CrossRef gemensamma tjänst DOI Citation Formatter, där du kan få en korrekt referens i många olika stilar om du känner till referensens DOI. Är du osäker hur du ska göra kan du kontakta biblioteket för att få hjälp.