Öppen tillgång till forskningsdata
I filmen hör du fem seniora forskare vid Karlstads universitet om utvecklingen mot mer öppna data.
Kraven på öppen tillgång till forskningsinformation har ökat under senare år. Målet är att öka forskningens transparens, användbarhet och tillgänglighet. Det förväntas gynna utvecklingen i vetenskapssamfundet, företag och samhället i stort.
Öppen data i Europa
I juli 2012 rekommenderade Europeiska kommissionen att medlemsstaterna ska bidra till ökad tillgång till vetenskaplig information. Som en del av Horisont 2020 utarbetades även riktlinjer för öppen vetenskap som omfattade både publikationer och forskningsdata. Vid övergången till Horizon Europe permanentades det ytterligare och blev obligatoriskt. Forskare förväntas nu tillgängliggöra forskningsdata som genereras under projekt.
Genom att introducera European Open Science Cloud, EOSC, som en infrastrukturutveckling där forskningsdata och metadata ska göras FAIR och maskinläsbara satte EU på allvar forskningsdatahantering på dagordningen. Målet är att skapa en virtuell miljö för att forskare inom Europa ska kunna lagra, hantera, analysera och återanvända data enligt principerna för öppen tillgång. Planen är att EOSC ekosystem ska vara lanserat och tillgängligt för forskare 2025.
Det finns även globala samarbeten för att skapa ett öppet vetenskapssystem. Redan 2013 inrättades Europeiska kommissionen Research Data Alliance, RDA. Detta skedde i samarbete med National Science Foundation, NSF, i USA och Australian National Data Service, ANDS.
Öppen data i Sverige
I Sverige har Vetenskapsrådet ett uppdrag från regeringen att samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata senast under 2026.
FAIR forskningsdata
Forskare uppmanas även i högre grad att göra forskningsdata FAIR – Findable, Accessible, Interoperable, Reusable. Detta innebär att forskningsdata hanteras på ett sätt som gör dem enkla att hitta, komma åt, kopplas ihop med andra datamängder och återanvändas. Vetenskapsrådet har även haft uppdraget att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning forskningsdata som tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIR-principerna.
Svensk Nationell Datatjänst, SND
SND är en nationell forskningsinfrastruktur som från den 1 januari 2018 drivs av ett konsortium bestående av sju lärosäten. Lärosätena i konsortiet ska bygga upp expertis och erbjuda stöd inom olika områden när det gäller hanteringen av forskningsdata. SND:s verksamhet finansieras i huvudsak av Vetenskapsrådet. Göteborgs universitet är värduniversitet för SND. Till SND finns även ett nationellt nätverk där Karlstads universitet ingår.
Öppen data vid Karlstads universitet
På Karlstads universitet pågår ett kontinuerligt arbete med utveckling av infrastruktur, riktlinjer och stöd för öppen tillgång till forskningsdata. Arbetet sker inom ramen för Forskningsdatagruppens verksamhet. Forskningsdatagruppen utgör en rådgivnings- och stödfunktion för forskare i frågor som rör hantering och tillgänggörande av forskningsdata. Som stöd till arbetet finns en policy och riktlinjer för hantering av forskningsdata framtagna. Vikten av öppen och transparent forskning lyfts också i universitets principer för god forskningssed som utgör en del av universitetets sammanhållna kvalitetssystem.