Handledning, studieplaner och examen
Alla doktorander får i samband med antagningen till forskarutbildningen minst två handledare som ska ge hjälp och stöd under utbildningstiden fram till disputation och examen.
Handledning
För nya doktorander gäller att en huvudhandledare och minst en biträdande handledare ska utses och att åtminstone en av dem ska ha genomgått handledarutbildning. Huvudhandledaren ska generellt vara docent eller professor.
Handledarens främsta uppgift är att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och hjälpa doktoranden att utvecklas till en självständig forskare med ett vetenskapligt förhållningssätt. Ofta är kontakten mellan doktoranden och handledaren intensivast i början, när studierna ska planeras och doktoranden ska komma in i forskningsarbetet, samt i slutet av utbildningstiden då avhandlingen ska slutföras.
Allmänna studieplaner
Varje ämne ska tillhandahålla en övergripande plan för sin forskarutbildning, en s.k. allmän studieplan. I denna studieplan hittar doktoranden information om vilka särskilda behörighetskrav som finns på ämnet, forskarutbildningens mål, dess upplägg och innehåll, vilka kurser som ingår i utbildningen, med mera. De allmänna studieplanerna återfinns på ämnenas egna webbplatser.
Individuella studieplaner
I början av studietiden ska doktoranden upprätta en individuell studieplan i samråd med sina handledare. Studieplanen ska innehålla en tidsmässigt realistisk planering för utbildningen och för handledningen. Planen ska också innehålla en introduktion till forskningsområdet, forskningsarbetets syfte och problemformulering samt aktuella forskningsetiska överväganden. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år.
Avhandling och disputation
Avhandlingen publiceras i universitetets officiella publikationsserie Karlstad University Studies. När avhandlingen är tryckt och klar presenteras den vid en offentlig muntlig disputation.
Inför disputationen utses en opponent, betygsnämnd, och ordförande för disputationsakten. Opponenten eller doktoranden inleder med en presentation av ämnet och avhandlingen och dess resultat. Därefter leder opponenten en diskussion om vetenskaplig relevans, metoder och resultat och doktoranden försvarar muntligen sin avhandling. Även betygsnämndens ledamöter och åhörarna ges möjlighet att ställa frågor till doktoranden.
Om doktoranden väljer att ta ut en licentiatexamen kallas avhandlingsarbetet för licentiatuppsats. Doktoranden försvarar denna uppsats vid ett licentiatseminarium.
Examen
För att få titeln doktor måste doktoranden först avlägga en examen som omfattar minst 240 högskolepoäng. För en doktorsexamen krävs dels att doktoranden har blivit godkänd vid de prov som ingår i utbildningen, dels att doktoranden skrivit en godkänd vetenskaplig avhandling som motsvarar minst 120 högskolepoäng. Väljer doktoranden att studera i två år, och inte fyra, kan man istället avsluta med en licentiatexamen om 120 högskolepoäng med en vetenskaplig uppsats som motsvarar minst 60 högskolepoäng. För att få en examen utfärdad ska doktoranden alltid lämna in en examensansökan till universitetet.
Promotion
Promotionen är den stora akademiska fest där doktorander som tagit sin doktorsexamen får motta de så kallade insignierna: ring, diplom och hatt eller lagerkrans. Ringen och hatten får den nyblivna doktorn själv betala.
Efter examen
De som avlagt forskarexamen etablerar sig i regel snabbt på arbetsmarknaden, och merparten av de forskarutbildade är anställda inom den offentliga sektorn. Universitet och högskolor är de största arbetsgivarna. En mindre del återfinns inom den privata sektorn.
Postdoktoral forskning ger nyblivna doktorer möjlighet att skaffa sig ytterligare erfarenhet som forskare. Man kan göra sin postdok i Sverige eller utomlands, vid ett universitet eller forskningsinstitut. Efter en anställning som postdoktor finns möjlighet att söka tjänster som biträdande lektor som är en meriteringstjänst för disputerade som är intresserade att fortsätta inom akademin