Forskning
Mina forskningsintressen handlar om undervisning, lärande och skolutveckling med fokus på språkligt heterogena skolor. 2017 disputerade 2017 jag med avhandlingen Med andra ord – samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn.
Pågående forskningsprojekt:
SVA-ämnets vara eller icke-vara
I svensk skola finns sedan 1995 två parallella svenskämnen (sve och sva) som på många sätt är likvärdiga. Flera rapporter har visat att dagens svenskundervisning i språkligt heterogena undervisningsgrupper inte fungerar tillräckligt bra och sva-ämnet är föremål för diskussioner sedan flera år tillbaka. Inför höstterminen 2022 står svenskämnenas läroplaner för grundskolan inför revideringar och för sva-ämnet är revideringen genomgripande. Studien utformas dels som en enkätstudie som riktar sig till rektorer, dels som en intervjustudie riktad till rektorer och lärare i grundskolan. Syftet är att bidra med kunskaper om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk kan organiseras och utformas för att möta olika elevkategorier på adekvata sätt.
Plattformspedagogik på distans. Omställning av ordinarie undervisning i samband med stängning av gymnasieskolor.
Under pandemins första skede 2020 undersöktes vilka pedagogiska konsekvenser den omfattande omställningen till digital undervisningen med anledning av virusutbrottet innebar. Projektets syfte är att, med särskilt fokus på ämnet svenska, fördjupa kunskapen om hur undervisningen utformas vid distansundervisning på gymnasieskolan och vilka konsekvenser den nya utformningen får för svenskämnets del. Elever och lärare deltog vid tre intervjutillfällen: i början av tiden för distansundervisning, i slutet och efter, när undervisningen hade återgått till vanlig undervisning på skolan.
Läxor i skolans läsundervisning i språkligt heterogena klassrum
Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur läsläxor i ämnet svenska fungerar för flerspråkiga elever i årskurs 3. Både läsning och läxor är komplexa fenomen där språk tillsammans med sociala och kulturella villkor har betydelse för elever. I studien, som genomförs i en klass där ungefär hälften av eleverna har utländsk bakgrund, utforskas dels läsläxa som språklig praktik, dels föräldrasamverkan runt läsläxor. Datamaterialet består av klassrumsobservationer som följts upp genom intervjusamtal med lärare, föräldrar och elever.
Tidigare forskningsprojekt:
Språkliga utmaningar i diaspora – mångkulturella perspektiv på litteracitet
Projektets övergripande utgångspunkt är de frågor om språkliga utmaningar och mångkulturalitet som aktualiseras i Dharamsala, Indien. Projektgruppen har identifierat många paralleller mellan tibetaner i diaspora och den språkliga situationen för talare av minoritetsspråk i Sverige. Projektet rör sig inom kunskapsfältet för minoritetsspråk.
Translanguaging i digitala literacypraktiker
Ettårigt postdok-projekt (50% av heltid) finansierat av Centrum för språk- och litteraturdidaktik och kopplat till det VR-finansierade projektet Uppkopplade klassrum där frågor om vad gymnasieelever gör med digitala resurser, smarta telefoners roll i klassrummet samt förändrade litteracitetspraktiker, interaktion och identitet är centrala. I Dueks delstudie fokuserar specifikt flerspråkiga gymnasieungdomars språkanvändningsmönster i digitala litteracitetspraktiker.
Homework completion and interplay between school and homes of newly arrived students
Projektet är en spin-off på två avhandlingsprojekt (Duek, 2017 & Ljung Egeland, 2015) och fokus riktas mot de villkor och förutsättningar som nyanlända och/eller flerspråkiga elever omges av när det handlar om läxor och samverkan mellan skola och hem.
Med andra ord- samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn
Studien rör sig inom fälten för literacy, flerspråkighet och pedagogiskt arbete. Hennes avhandling är etnografiskt orienterad och handlar om hur läsande och skrivande praktiker ser ut hos nyanlända barn vars föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund.
Ord, ordförståelse och ordtestande
Studien handlar om flerspråkiga elever ordförståelse och gjordes inom ramen för masterutbildningen i svenska som andraspråk och i samarbete med OrdIl-projektet (Sofie Johansson Kokkinakis) vid Göteborgs Universitet.
Samverkan
AILA research network (ReN) on Social and Affective Factors in Home Language Maintenance and Development. https://www.languageathome.info/
ASLA, Association suédoise de linguistique appliquée. Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. https://asla.se
CSL, Centrum för språk och litteraturdidaktik. https://www.kau.se/csl
Nationella nätverket för literacyforskning. http://www.literacynatverket.se
ROSE. Research on subject-specific education, https://www.kau.se/rose
Biografi
Jag har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, engelska och tyska i grundskolans senare år samt vuxenutbildning vid SFI. 2003 började jag som adjunkt vid Karlstads universitet där jag har arbetat med lärarutbildning, lärarfortbildning och utbildning i ämnet svenska som andraspråk. I det senare var jag också ämnesföreträdare. 2017 disputerade jag med avhandlingen Med andra ord – villkor och samspel för litteracitet bland nyanlända barn vid Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. Sedan 2017 är jag verksam som rektorsutbildare i rektorsprogrammet och arbetar också med olika skolutvecklingsinsatser runt om i landet.