Hamid Asghari

Jag är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. I min forskning är jag intresserad av lärarnas livsberättelser, och att undersöka vilken betydelse lärarnas livserfarenheter har för deras möten med och undervisningen av elever.

I min doktorsavhandling berättar yrkeslärare på industritekniska programmet vad industritekniska kunskaper är för dem, vilka kunskaper som är viktigare än andra, vad som är syftet med kunskaperna och vilka användningsområden kunskaperna har. Resultatet av min forskning visar att elevernas utbildning är starkt beroende av vilka lärare de möter under sin utbildning. Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Ur yrkeslärarnas livsberättelser framträder fyra olika mål med undervisning, mål som inte nödvändigtvis är samma som det som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen. Dessa mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan, att få jobb direkt efter utbildningen och att studera vidare på universitetet samt att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare. Många av eleverna på industritekniska programmet har enligt lärarna negativa erfarenheter från grundskolan och har fått veta att de inte duger i jämförelse med elever som är duktiga i exempelvis matematik, engelska och svenska. Yrkeslärarna i min forskning försöker i många fall vända en negativ attityd hos sina elever genom att stärka deras självförtroende och få dem att kanske för första gången känna att de duger, att de är duktiga på det praktiska arbetet och att de kan av råmaterial tillverka arbetsstycken som sitter i bilar och flygplan. För många yrkeslärare i min studie är inte kunskaper i svetsning, fräsning och svarvning det viktigaste. För dem är det viktigare att eleverna lär sig social kompetens, är skötsamma, kommer i tid, meddelar försening, är samarbetsvilliga, respekterar skolans regler, lärare och klasskamrater, och så vidare. Resultatet visar också att yrkeslärarna använder sig av olika undervisningsstrategier för att uppnå de här målen. Strategier som också kan förstås i relation till yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter.

I en annan studie, framträder det ur yrkeslärarnas berättelser, teman som visar att för dem är yrkeskunnande inte enbart det handgripliga arbetet inom yrket, exempelvis att kunna svetsa, svarva eller fräsa utan att det också finns andra kunskaper som yrkeseleverna bör kunna för att klara av ett yrke. Dessa teman är att kunna lösa verklighetsbaserade tekniska problem, att ha kunskaper om produktion i moderna och datoriserade maskiner, men också att kunna använda manuella skärande maskiner i produktion. Temana är även att ha kunskaper som kan leda till anställning som industriarbetare, att ha matematiska kunskaper som kan komma till nytta för ritningsläsning och för produktion, att ha kunskaper som har känslan av duglighet till följd, att ha kunskaper som är uppväxtrelaterade och kan användas för produktion samt att ha kunskaper om oskrivna regler. Även dessa teman kan förstås i relation till yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter.

I en studie, som är genomförd av mig och dr. Birgit Schaffar-Kronqvist, har vi fokus på de positioneringar som tre svenska och två finska industrilärare gör i relation till andra individer och/eller karaktärer i de händelser som skildras under samtalet om deras utbildning, yrkesliv och undervisning. Positioneringarna framträder som: 1) en god industriarbetare i förhållande till andra vänliga, hjälpsamma och lojala verkstadsarbetare 2) en nedstämd arbetare i förhållande till obekväma verkstadsarbeten 3) en underskattad arbetare i förhållande till frånstötande arbetsgivarrelationer och 4) en lojal industriarbetare i förhållande till en kvalitativ industriteknisk utbildning. Studien visar att industriföretagen inte hjälpte industriarbetarna mot arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetslöshet vilket kan komma i konflikt med första paragraf i artikel 23 i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna när det gäller fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt skydd mot arbetslöshet. Industriarbetarna hittade lösningar på egen hand och med tillgång till ett offentligt utbildningssystem som tillhandahöll vidare vuxenutbildning. Studien visar också vikten av att yrkeslärare ger sina elever, som framtida industriarbetare, en bredare medvetenhet om sina rättigheter för att påverka strukturer på arbetsmarknaden.

I en studie, som är genomförd av mig och dr. Nina Kilbrink, framträder olika kategorier av bedömningshandlingar ur två yrkeslärares berättelser. Bedömningshandlingarna visar olika överväganden som uppfyller kraven för ett godkänt betyg. Kategorierna är: betyget godkänt som ett prisande betyg, betyget godkänt för att vara en okej kille, betyget godkänt i förskott samt betyget godkänt som en sista chans. Kategorierna visar att yrkeslärarna i sina bedömningshandlingar inte alltid utgår från de krav som kursplan och styrdokument ställer på kunskapsbedömning. Det finns olika former av kunskapsmätningar hos yrkeslärarna när de sätter betyget godkänt på sina elever och de formerna grundar sig på deras omsorgsrelationer till sina elever.

I en annan studie är min, dr. Stig-Börje Asplunds och dr. Nina Kilbrinks intresse för de identitetsframträdanden som framträder ur berättelserna om teknisk gymnasial yrkesutbildning. Berättelser om yrkesutbildning studeras utifrån tre perspektiv; ett elevperspektiv, ett lärarperspektiv och ett handledarperspektiv. Elever, lärare och handledare är de grupper av individer som deltar med olika roller i den gymnasiala yrkesutbildningen. De tre olika perspektiven bidrar till en bredare förståelse för helheten i yrkesutbildningen och de olika identitetsframträdanden som görs där.

Jag och dr. Annelie Andersén genomför en studie om handledningssituationer som berättas i tal eller skrift av handledare. Studien resulterar i framträdande lärar-/handledaridentiteter. Handledarna i studien är lärarutbildare på gymnasiala yrkesprogrammen som handleder VFU-studenter, högskolelärare som arbetar med handledningsmodellen Reflekterande Handledning i Omvårdnad (RHiO) inom sjuksköterskeprogrammet samt gymnasiala yrkeslärare som handleder elever inom de gymnasiala yrkesprogrammen. Studien visar att de lärar-/handledaridentiteter handlar om handledare som mentor och förebild, handledare som reflekterande samtalspartner samt handledare som bedömare och kontrollant. Dessutom visar studien att lärarna/handledarna främst positionerar sig gentemot de studenter de handleder, men också att den som blir handledd kan positionera sig i förhållande till sin egen handledare.

I en fallstudie analyserar jag, dr. Annelie Andersén och dr. Maria Petersson totalt fyrtio studiehandlingar från ett yrkesutbildningsprogram. Studien svarar på vilket centralt innehåll som lyfts fram, hur målen undersöks, hur målen examineras och vilken kurslitteratur som används i yrkesdidaktik i en utvald yrkeslärarutbildning på ett svenskt universitet. Studien visar att yrkeslärarutbildare planerar sin undervisning med avseende på målen för yrkesdidaktik, men tolkningen av lärandemål varierar mellan olika lärare och inom olika yrkesämnen. Resultatet ger också några indikationer på vad som kan vara allmänna skillnader och likheter inom och mellan olika didaktiska lärargrupper och/eller vetenskapliga ämnen. Studien visar också att yrkeslärarutbildares utbildningsbakgrund och anställningsform kan vara av betydelse för tolkningen av lärandemålen, examinationer och val av kurslitteratur.

Genom en enkätundersökning genomför jag och dr. Ingrid Berglund en studie där antagningen i yrkesämnen och relationen till senare tjänst som yrkeslärare samt genomförandet av VFU i yrkeslärarutbildningen undersöks. 140 tidigare yrkeslärarstudenter svarar på enkäten och resultat visar att majoritet av de som sökte till yrkesämnen också har blivit antagna till ämnena, majoriteten av dem har också haft mer än 16 års yrkeserfarenheter av det huvudsakliga yrkesområdet innan de började sina yrkeslärarstudier på universitet. Under VFU-perioden undervisade majoriteten av yrkeslärarstudenterna i de yrkesämnen de hade blivit antagna till. De hade också en VFU-handledare med specifika yrkesämneskunskaper i de yrkesämnen som de själva var antagna till under sin VFU. De yrkeslärarstudenter som inte undervisade i de yrkesämnen de hade blivit antagna till hade inte heller möjligheten till att tillämpa sina universitetsstudier i undervisning, få undervisningskompetens i de undervisningsämnena bedömda av lokala lärarutbildare (LLU), få förståelse om undervisningssituationers utgångslägen och bilda egna lärarsidentiteter när de undervisade i andra ämnen än de som hade blivit antagna till. Majoriteten av tidigare yrkeslärarstudenter arbetar som yrkeslärare efter avslutat yrkeslärarutbildning och som nuvarande yrkeslärare har de inte fått möjlighet till kompetensutveckling på sina arbetsplatser (skolor) för att undervisa inom yrkesämnen de inte hade lärarbehörighet i.

Jag är programledare för Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade (KPF), kursledare för kursen Skola som system och idé, 15 hp, YRK1/VALYRK1 och kursledare för kursen KUBVAL 6 och LXACP 1, Examensarbete 15 hp. Jag undervisar också inom yrkeslärarprogrammet och i olika kurser inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Jag är även examinator för ett antal olika kurser och handleder studenter i deras examensarbeten/utvecklingsarbeten på olika nivåer.

Jag samarbetar med Opole University, Poland i form av forskning och undervisning. http://inp.uni.opole.pl/2016/12/09/relacja-z-wizyty/

http://ifa.wfil.uni.opole.pl/institutes-extracurricular-activities/

Andersén, A., & Asghari, H. (2016). Identitetsframträdande och positionering i handledares berättelser. I H. P. Prieto & C. Roos (Red.), Kapet (elektronisk) (Vol. 12, ss. 87-102). Karlstad: Karlstads universitet.

Andersén, A., Asghari, H., & Petersson, M. (2018). Yrkesämnesdidaktik på universitet: Mål, innehåll, arbetssätt och examination. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 98–123.

Asghari, H. (2012). Relationen mellan tidigare livs- och yrkeserfarenheter och undervisning på industriprogrammet i två yrkeslärares livsberättelser. I M. Karlsson & H. Pérez Prieto (Red.), Livsberättelser: Mening och identitet i tid och rum (ss. 7-20). Karlstad: Karlstads universitet.

Asghari, H. (2014). Från uppväxt till lärargärning: En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet. Doktorsavhandling, Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

Asghari, H. (2017). Technical knowledge in industrial-technology program as it emerges from three vocational teachers’ life stories. I Z. Jasiński (Red.), Education. Opole university annual (Vol. 2, ss. 155-165). Opole, Poland: Instytut Nauk Pedagogicznych Uniwersytetu Opolskiego.

Asghari, H. (2018). Defining professional skills from teachers’ life stories. I L. M. Herrera, M. Teräs & P. Gougoulakis (Red.), Emergent issues in vocational education & training - voices from cross-national research (ss. 23-59). Stockholm: Premiss förlag.

Asghari, H., & Kilbrink, N. (2018). Två yrkeslärares berättelser om bedömningshandlingar på industritekniska programmet. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(1), 23–43.

Asghari, H., Asplund, S.-B., & Kilbrink, N. (2018). Identitetsframträdanden i teknisk gymnasial yrkesutbildning. I A. L. Hultman, M. Tanner & C. Olin-Scheller (Red.), Berättelser (ss. 95-104). Karlstad: Karlstads universitet.

Konferensbidrag

Asghari, H. (2010). Att analysera yrkeslärarnas berättelser tematiskt. Paper presenterat vid NORDYRK 2010, Profesjonshøgskolen, Høgskolen i Bodø, Norge, 01-02 juni.

Asghari, H. (2011). Vocational Teachers’ stories about the choice of teaching materials. Paper presenterat vid 39th NFPF/NERA Congress in Jyväskylä 2011, The Faculty of Education, University of Jyväskylä, Finland, 10-12 mars.

Asghari, H. (2011). Yrkeslärares berättelser om yrkeskunskap. Paper presenterat vid NORDYRK 2011, Högskolan på Åland, Mariehamn, 15-16 juni

Asghari, H. (2013). Yrkeslärarnas berättelser om liv och yrke. Paper presenterat vid NORDYRK 2013, Karlstads universitet, 12-14 juni.

Asghari, H. (2014). Yrkeslärares berättade erfarenheter om kunskapsbedömning. Paper presenterat vid 7:e livsberättelsekonferensen, Karlstad, 20-21 november.

Asghari, H. (2015). Framträdande teman om yrkeskunnande ur yrkeslärarnas livserfarenheter. Paper presenterat vid 8:e livsberättelsekonferensen, Linköping, 19-20 november.

Asghari, H. & Lindberg, V. (2015). Yrkeslärarnas berättande erfarenheter om bedömning. NORDYRK 2015, Haaga‐Helia, Haga Campus, Helsingfors, Finland 10-12 juni

Asghari, H. (2016). Framträdande teman om yrkeskunnande ur yrkeslärarnas livserfarenheter. Paper presenterat vid NORDYRK 2016, Roskilde, Danmark, 08-10 juni.

Asghari, H. (2016). From growing up to the teacher act- A life story study with eight vocational teachers in the industrial-technology programme. Paper presented at the Vocational Education & Training: Emerging Issues? Voices from Research IV International Conference & Research Workshop.

Asghari, H. (2016). När min tidigare identitet försvann. Paper presenterat vid 9:e livsberättelsekonferensen, Uppsala, 24-25 november.

Asghari, H. (2017). Vocational knowledge in industrial technology program as it emerges from three vocational teachers’ life stories. Paper presented at the Vocational Education & Training: Emerging Issues? Voices from Research IV International Conference & Research Workshop.

Asghari H. & Schaffar-Kronqvis B. (2018). The Paradox in the Industrial Technology Programme. Paper presented at the Vocational Education & Training: Emerging Issues? Voices from Research IV International Conference & Research Workshop.

Lindberg, V., & Asghari, H. (2015). Vocational teachers’ experiences of assessing vocational knowledge. Paper presented at the Vocational Education & Training: Emerging Issues? Voices from Research IV International Conference & Research Workshop.