Tidigare projekt inom engelsk litteratur

Här hittar du information om tidigare forskningsprojekt inom engelsk litteratur

Bokprojekt (publicerad i International Gothic series, Manchester University Press): Nordic Gothic
Deltagare: Maria Holmgren Troy; Johan Höglund, forskningsledare för Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies och docent i engelska, Linnéuniversitetet; Yvonne Leffler, Professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet; Sofia Wijkmark, docent i litteraturvetenskap, Karlstads universitet.

Detta projekt handlar om skräckfiction i Norden från 1800-talet och framåt med huvudfokus på utvecklingen från 1990-talet till idag inom litteratur, film, TV-serier och dataspel. Projektet kommer att ge en överblick över samtida nordisk skräckfiktion, göra ett antal fallstudier och djupare analyser av ett antal individuella verk samt studera dessa i relation till transnationella trender och korspollineringar. Skräckfiktion är ett alltmera utbrett men under-utforskat fenomen som vi vill bringa större klarhet i genom att visa på hur skräckfiktion synliggör politiska och ekologiska orosmoment som hemsöker de nordiska länderna och deras välfärdssystem och hur centrala dessa är för förståelsen för identiteter och ideologier i den nordiska regionen.
Beskyddarskapets retorik: kulturella avtryck av Helena, Marchioness of Northampton [The Rhetoric of Patronage: Cultural Imprints of Helena Northampton] Anna Swärdh
Finansierat av Vetenskapsrådet (dnr 2016-01521); 2017–2019

Syftet med detta projekt är att undersöka den retoriska kulturen inom det tidigmoderna engelska beskyddarsystemet (patronage) genom att studera kulturella avtryck av Helena, Marchioness of Northampton (1549–1635). Helena föddes som Elin Ulfsdotter Snakenborg men lämnade Sverige 1564 och kom att leva resten av sitt liv i England. Jag hoppas visa hur resor och reseberättelser, brev och brevskrivande, porträtt och porträttkonst, arkitektur och byggande, samt litterära dedikationer alla fungerar som exempel på retorisk själv-konstruktion och maktmanifestationer inom beskyddarsystemet. På detta sätt kommer projektet visa hur en kvinna i Helenas position kunde delta i och påverka sin samtid.
Fridfulla platser i katastrofens kölvatten: En studie av tillflyktsorter i post-apokalyptiska texter. Andreas Nyström
Internt finansierat avhandlingsprojekt; 2012–

Projektet är en tematisk undersökning av fridfulla platser — tillflyktsorter — i post-apokalyptisk fiktion. Primärmaterialet är huvudsakligen engelskspråkig litteratur, men även filmer, TV-serier, datorspel och serieromaner behandlas. Studien undersöker tillflyktsorternas berättelsefunktioner ur narratologiska, pastorala och rumsteoretiska perspektiv.
Ideology and Symbolism in the Novels of Cormac McCarthy. Fredrik Svensson
Internt finansierat avhandlingsprojekt; 2014–2020

Svenssons avhandling undersöker vilka kritiska insikter som kan utvinnas ur en ideologikritisk läsning av Cormac McCarthys romaner och den kritiska diskurs som omger dem. Svensson intresserar sig särskilt för hur romanerna svarar på Västs upplevda relation till sin ’naturliga’ omgivning och vilket slags ’ekologisk vision’ tidigare kritiker har läst in i detta svar. Ett av målen med avhandlingen, mer specifikt, är att undersöka de politiska affordanser – risker såväl som möjligheter – som står att finna inte bara i McCarthys berättande utan även i den litteraturteori som traditionellt använts för att begripliggöra detta berättande.
Narrativa Strategier i Edmund Spensers The Faerie Queene Åke Bergvall.
Finansierat av Vetenskapsrådet (421-2012-497); 2013-2015.

Projektet har utforskat den didaktiska basen för de narrativa strategier som utmärker den engelska renässansdiktaren Edmund Spensers epos The Faerie Queene, först publicerad i 1590. En viktig ingång för mitt projekt har varit att i större detalj kartlägga den pedagogik som utmärkte den utbildning han erhöll under sina åtta år som student vid en av Englands mest framstående grundskolor, Merchant Taylors’ School i London. Rektor och huvudlärare för skolan var den namnkunnige pedagogen Richard Mulcaster, som också utvecklade sina teorier i flera böcker, varav den mest betydande är Positions, publicerad 1581, ungefär samtidigt som Spenser började planera sitt diktverk.
Science fiction och interkulturella möten. Deltagare: Maria Holmgren Troy; Andreas Jacobsson; Johan Wijkmark.
Internt finansierat; 2016-

Syftet med detta forskningsprojekt är att analysera olika former av kulturmöten i science fiction-litteratur, -film och -tv som interkulturella möten. Genom att aktivera ett perspektiv som är interkulturellt bidrar vi till ett gryende forskningsfält som problematiserar ett ensidigt västerländskt tänkande om science fiction. Projektet bidrar med tvärvetenskaplig teori- och begreppsutveckling inom de båda forskningsfälten science fiction-studier och interkulturella studier.
Unfinished Work: Rhetoric and the American Antebellum Literary System. Magnus Ullén

This study of American literature fuses an interest in reading (including allegorical reading) with rhetorical theory. Its starting point is the belated inclusion into the canon of such works as Harriet Beecher Stowe’s Uncle Tom’s Cabin and William Wells Brown’s Clotel, and the continued exclusion from it of the last phase of Nathaniel Hawthorne, whose writings are otherwise amongst the fixtures of the American canon. Comparing the different ways in which the issues of race and national identity are approached in these and other texts, the study also considers the different reception histories of the works in question, focusing especially upon what strategies have been used to exclude them from and, in some cases, eventually include them in the canon. To this end, the study suggests that we may stand a better chance of understanding how literature functions if we supplant the concept of the literary text with that of the literary situation, a concept developed partly in analogy and partly in critical dispute with the more well-known concept of the rhetorical situation.
Paul de Man’s Lectures on American Literature. Magnus Ullén, with Antoine Traisnel, University of Chicago.

A project, somewhat related to the one mentioned above (in that both in different ways raise the question of allegory in relation to American literature), revolves around a series of lecture notes by Paul de Man on American literature. With Antoine Traisnel, I am currently working on translating and commenting these notes, that we hope to publish in some form, either as articles or a critical edition of the notes. Delivered in 1967 or -68 while de Man was at the university of Zürich, the lecture notes focus especially on the work of Nathaniel Hawthorne and Henry James, offering support for the thesis that the allegorical aspect of Hawthorne’s writings has not been sufficiently considered, while simultaneously greatly expanding the implications of this thesis.
The Resistance to Pornography: Studies in the Rhetoric of Sexuality. Magnus Ullén

This study builds on my Swedish monograph on pornography, Bara för dig, the thesis of which is that to be properly understood, pornography needs be seen not only as a genre but as a genre characterized by a distinctive mode of reading. It will draw together a number of articles I have since written on the subject, four of which have already been published in international peer-reviewed journals, two translations of Swedish book chapters, and three new studies, to a new monograph on the subject.
The Concept of Political Correctness in Sweden. Negotiations of Doxa, Decorum, and Democracy in Contemporary Public Debate. Magnus Ullén, Peter Wikström, Solveig Granath (emerita), Heléne Lööw (Uppsala U.) & Jon Viklund (Uppsala U.).

Situated on the interstices between linguistics, literary, and cultural studies, this project studies shifts in the normative assumptions (doxa) informing public debate in Sweden during the last quarter of a century, and asks specifically how the concept of ‘political correctness’ (or PC, for short) has contributed to these changes. In so doing, it critically examines the claim that contemporary public debate is increasingly polarized, and seeks to explain what lies behind this perception.

Often associated with such issues as multiculturalism, feminism, and other calls for diversity, PC has sparked a lot of controversy since the early 1990s. Whereas some people claim that PC stifles public debate, others retort that this very accusation is in fact a means to prevent certain arguments to be heard. To account for the complex and multifaceted nature of PC and its role in contemporary debate, the project combines quantitative with qualitative methods drawn from linguistics, rhetoric, history, and literary theory. It maps and analyzes how the concept of PC has spread in Sweden, over time and across media, accounting for the way public debate has been shaped by, and has contributed to shaping, PC in the process. In particular, the strategic importance of PC as the parental concept of such phenomena as “fact-resistance” and media-skepticism is highlighted.

More broadly, the project illustrates the importance of reflection for the functionality of democracy, and the centrality of the humanities for maintaining and refining that self-reflective ability.
Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy Marinette Grimbeek
Internt finansierat avhandlingsprojekt (2011–2017)

Margaret Atwood är mästare på undfly sina läsare och MaddAddam-trilogin är inget undantag. De tre romanerna Oryx and Crake (2003), The Year of the Flood (2009), och MaddAddam (2013) är skenbart skrivna i den miljöapokalyptiska traditionen, och ändå undergräver de ständigt dess konventioner genom satir. Denna studie behandlar trilogin som ett miljöprojekt som tar gestalt i samspelet mellan Atwoods litterära storhet, det tvetydiga innehållet i hennes verk och inte minst den vanvördnad med vilken hon suddar ut gränserna mellan fakta och fiktion, konst och konsumtionsvaror, och aktivism och estetik. Genom att både kritisera och förlita sig på kommersialism visar trilogin tydligt att det inte finns någon position utanför och bortom miljöproblemet där fantasin kan utföra miljömässiga under. Atwoods miljöprojekt pekar därför på behovet av en djupgående, ekologisk förståelse av världen.
Gotiska och kusliga utforskningar. Deltagare: Maria Holmgren Troy; Sofia Wijkmark.
Finansieras av Riksbankens Jubileumsfond; Magnus Bergvalls Stiftelse; intern finansiering (2014-2017)

Vi anordnade en internationell konferens med finansiering från Riksbankens jubileumsfond samt redigerade ett special issue för tidskriften Edda.
Making Home: Orphanhood, kinship, and cultural memory in contemporary American novels, projektledare Maria Holmgren Troy med Liz Kella (Södertörn) och Helena Wahlström (Uppsala U.). Boken publicerades av Manchester University Press (2014). Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2009-2011 (421-2008-1285).

Making Home fokuserar på den föräldralösa figuren i ett brett urval av samtida amerikanska romaner av författare med olika etnisk bakgrund: Barbara Kingsolver, Linda Hogan, Leslie Marmon Silko, Marilynne Robinson, Michael Cunningham, Jonathan Safran Foer, John Irving, Kaye Gibbons, Octavia Butler, Jewelle Gomez, och Toni Morrison. Boken undersöker också genrer som bärare av kulturellt minne, med specifikt fokus på fångenskapsberättelse, historisk roman, spekulativ fiktion, sentimental roman samt Bildungsroman. Från en distinkt litterär synvinkel engagerar sig Making Home i sociopolitiska frågor som rör familjesammansättningar, barnomsorg och nationell identitet såväl som skiftande definitioner av familje-, nationell och litterär hemvist. Det är en viktig studie för både studenter och akademiker som är intresserade av sambandet mellan litteratur och identitet, frågor om tillhörighet och utanförskap i nationell ideologi samt definitioner av familj och barndom.
The Language Network for Quality Assurance (LanQua). (Språknätverket för kvalitetssäkring) Maria Holmgren Troy, deltagare. Ett livslångt lärande Erasmus nätverksprojekt (finansierat av EU 2007-2010): The LanQua Toolkit (LanQuas ”verktygslåda”) har tagits fram av ett nätverk av språklärare från hela Europa. 60 partner i the Language Network for Quality Assurance (LanQua) har arbetat tillsammans för att kartlägga språkstudier i högre utbildning (som beskrivs i the European Frame of Reference) och reflektera över hur en ämnespraktikerledd ingång till kvalitetssäkring kan bidra till kvalitetssäkringsprocesser och förbättra kvaliteten på studenternas lärande.
Research project “Augustine and the English Renaissance,” led by Åke Bergvall. The project was funded by HSFR (which later became Swedish Research Council) 1995-1996 (Dnr F 235/94). The project resulted in the following publications: “The Theology of the Sign: St. Augustine and Spenser’s Legend of Holiness,” SEL: Studies in English Literature 33 (1993): 21-42; “Formal and Verbal Logocentrism in Augustine and Spenser,” Studies in Philology 93:3 (Summer 1996): 251-66; “Between Eusebius and Augustine: Una and the Cult of Elizabeth,” English Literary Renaissance 27:1 (Winter 1997): 3-30; Augustinian Perspectives in the Renaissance (Uppsala: Uppsala University, 2001).

The project investigates four areas in which the Augustinian presence was felt throughout the Renaissance: psychology, epistemology, the arts, and politics (one chapter is dedicated to each area). Augustine’s intellectual and spiritual development is interpreted as consisting of an early Plotinian period (ca. 386-396), and a later Pauline period (ca. 386-430). These influences resulted in two partially contradictory perspectives: one predominantly vertical (incorporeal and a-historical), the other more horizontal (taking into account the vicissitudes of time and history). The argument of the study is that the Plotinian and Pauline paradigms influenced the Renaissance in different ways, traceable in its literature. Without pretending comprehensiveness, the study follows a rough chronological outline. After an introduction that investigates Augustine’s development, the first chapter centers on Petrarch while the last three have Edmund Spenser as their special focus. Chapters two and four have a broader perspective that in addition to Spenser take in seminal thinkers from Ficino and Luther to Greville and Hooker.