Folmer Bokma

I am interested to know why long-term biological evolution is so slow. Hundreds of short-term laboratory and field experiments have shown that populations can rapidly adapt to changing environments. Yet estimates of rates of evolution over geological time scales indicate that evolution is very slow, and that the amount of evolutionary change over a million years is about the same as that observed over a decade. Indeed, the fossil record reveals many mass extinctions but no mass adaptations. As we are witnessing the onset of the 6th major mass extinction, solving this question (known as the "paradox of stasis") is no longer of only academic importance.

I teach faunistics in the course Floristics and Faunistics, which is the very first course of the Programme in Biology. The core of my teaching, though, is the Zoology course, which is the last obligatory course of that programme. In addition, I teach statistics in the course Biological Methods and Analyses, but I may also show up in some other courses, like Evolution. And I supervise project and degree students, of course.

MSc. And PhD (2004) in animal ecology from the university of Oulu, Finland. Docent in Evolutionary Biology at Umeå University (2011). Research/teaching experience from the universities of Oulu (Finland), Groningen (Netherlands), Umeå (Sweden), Oslo (Norway), and Karlstad (Sweden).

The dynamics underlying avian extinction trajectories forecast a wave of extinctions MJ Monroe, SHM Butchart, AO Mooers, F Bokma. Biology letters 15:2. - Vi står framför det sjätte massutdöendet i jordens historia. Men hur snabbt försvinner egentligen arter idag? Vanligtvis räknar man bara de arter som nyligen försvunnit, men vad händer om många fler är på väg åt samma håll, fast inte utdött än?

Vi följde hur alla världens fågelarter har bytt plats mellan IUCN:s rödlistkategorier från 1988 till 2016. Det gav en tydligare bild: när vi räknar in hela utvecklingen, inte bara det sista steget mot utdöende, blir utdöendetakten fem gånger högre än man tidigare trott – och ungefär tusen gånger högre än innan människan började påverka.

Våra resultat fick stor uppmärksamhet och togs upp av bland andra  BBC Wildlife, Der Spiegel, Yahoo news, CBC, and Dagsavisen.

Estimating species colonization dates using DNA in lake sediment F Olajos, F Bokma, P Bartels, E Myrstener, J Rydberg, G Öhlund, ...
Methods in Ecology and Evolution 9 (3), 535-543. - DNA från olika växt- och djurarter som lever i en sjö hamnar till slut på botten, där det samlas i tunna lager av sediment – år efter år. Genom att analysera dessa pyttesmå mängder DNA kan vi återskapa en bild av vilka arter som fanns i sjön för tusentals år sedan. Läs mer på forskning.se.

Evidence against universal metabolic allometry F Bokma. Functional Ecology, 184-187. - I över 200 år har det varit känt att djurs basala ämnesomsättning (Q – energibehovet i vila) ökar med kroppsstorleken (M) på ett förutsägbart sätt: Q=aMb. Faktorn a i sambandet skiljer sig mellan grupper (till exempel har varmblodiga djur mycket högre energibehov än kallblodiga av samma storlek), men man har länge trott att exponenten b är densamma för alla arter – och att den är ⅔ eller ¾. Många inflytelserika studier som försökt förklara varför b är mindre än 1 har byggt på detta antagande.

Genom att analysera ett stort antal mätningar av basalmetabolism i fisk visade jag att b varken är ⅔ eller ¾ och, viktigast av allt, att det inte finns ett enda universellt värde på b. Arbetet uppmärksammades bland annat av Nature i deras “News and Views”.