Essä: Äldre personer under coronapandemin
Det är välkänt att Covid-19 drabbar äldre personer hårdare men att samhällets hantering av pandemin också kan få omfattande konsekvenser för en redan utsatt riskgrupp är något som diskuteras vidare i en essä av Linda Beckman och Johanna Gustavsson vid Centrum för forskning om samhällsrisker.
Under våren 2020 uppmanades de 1,6 miljoner personer som är äldre än 70 år i Sverige att praktisera frivillig karantän och undvika alla sociala kontakter utanför hushållet, en stor utmaning för en samhällsgrupp där oönskad ensamhet är vanlig och psykisk ohälsa förekommer oftare än för andra grupper.
Linda Beckman, folkhälsovetenskap och Johanna Gustavsson, risk- och miljöstudier tog under våren fasta på vikten av att studera hur situationen påverkar äldre personers vardag i ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Erfarenheter från projektet om äldre personer vid risk och kris ligger nu till grund för en essä publicerad som del av magasinet Kris och Kunskap som tagits fram vid Karlstads universitet som ett försök att beskriva den mycket speciella tid som universitetet och resten av samhället befinner sig i.
- I Sverige har vi en begränsad kollektiv erfarenhet av krissituationer efter efter en lång period av en stabil samhällssituation vilket innebar att den plötsliga krisen kom som något av en chock för många. De som fyllde 70 år under 2020 föddes 1950, vilket innebär att riskgruppen personer över 70 år innefattar samtliga 40-talister. Det är en barnrik generation som växte upp i en tid av stark framtidstro och ekonomisk tillväxt. Insikten att plötsligt gått från att vara samhällsbärande till en grupp som kommer att belasta samhällsapparaten var för somliga en ny tanke.
Tre av fem i riskgruppen personer över 70 år angav att de spenderade all sin tid hemma och hälften sa att de mådde dåligt av att vara isolerade. För två av fem hade det lett till nedstämdhet och en av fem sa sig ha svårt att koncentrera sig och sova, vilket är vanliga symptom på psykisk ohälsa.
- Som situationen sett ut har en äldre person inte haft något annat val än att acceptera situationen och att följa de råd som ges. Men för att information om risk och råd om beteendeförändringar ska vara effektiva måste de anpassas till människors riskuppfattning och upplevelser. Det som verkar vara avgörande för framgång är att äldre får göra sina röster hörda om vilka åtgärder de kan tänkas vidta. Det är också av yttersta vikt att fortsätta hålla ögonen på de långsiktiga konsekvenserna av åtgärder som social distansiering för de äldre.
Läs mer