Materialforskning

Nyheter

• 2026-10-14

  Moyses Araujo föreläste på ledande materialkonferens i Brasilien

  Moyses Araujo, professor i fysik vid Karlstads universitet, deltog nyligen som plenarföreläsare vid Brazilian Materials Research Society Meeting (SBPMat), en av de ledande konferenserna inom materialvetenskap i Latinamerika.

  Konferensen samlade omkring 2 300 forskare, ingenjörer och studenter från hela världen för att diskutera framtidens material för energi-, miljö- och teknikområden. 

• 2026-09-09

  SOLVE får fortsatt stöd för att utveckla framtidens solenergi

  Karlstads universitet får 11,5 miljoner kronor från Energimyndigheten och Region Värmland när forskningscentrumet SOLVE går in i en ny femårsperiod. Satsningen ska bidra till att utveckla framtidens solenergisystem och stärka Sveriges omställning till ett mer hållbart energisystem.

  SOLVE samlar universitet, företag och offentliga aktörer i forskning som ska möjliggöra en snabbare utbyggnad av solenergi i Sverige. Den totala budgeten för SOLVEs kommande femårsperiod är på hela 139,4 miljoner kronor. Vid Karlstads universitet handlar forskningen bland annat om nya solcellstekniker, energigemenskaper där flera hushåll delar på lokal solel och agrivoltaik, där jordbruk kombineras med elproduktion från solceller.

  En central del av universitetets arbete är att utveckla metoder för att upptäcka fel och skador i solcellsanläggningar.

• 2026-06-24

  Karlstads universitet i EU-projekt om solbaserad återvinning av plast

  Karlstads universitet deltar i det nya EU-finansierade projektet SPECTRA, koordinerat av Ergang Wang vid Chalmers tekniska högskola. SPECTRA ska utveckla nya teknologier där solenergi ska användas för att omvandla plastavfall till värdefulla resurser.

  Karlstads universitet ska i projektet utveckla beräkningsbaserade och AI-stödda verktyg för att påskynda upptäckt och optimering av material och processer. Moyses Araujo, professor i fysik, leder Karlstads universitets del i projektet. 

• 2026-06-02

  Effektiva och hållbara organiska solceller

  Organiska solceller lyfts fram som en lovande framtidsteknik. De är flexibla, lätta och kan tillverkas billigt i stora volymer. Under de senaste åren har deras verkningsgrad passerat 20 procent. Men trots framstegen finns ett avgörande hinder, livslängden.

  I en ny doktorsavhandling vid Karlstads universitet visar Suraj Prasad varför materialen bryts ned och hur problemet kan lösas.

  – Vi har redan hög effektivitet. Den största utmaningen nu är att få solcellerna att hålla länge, säger Suraj Prasad.

  Ljus och syre startar nedbrytningen

  I studien har organiska solcellsmaterial exponerats för simulerat solljus i luft. Resultaten visar att nedbrytningen drivs av kemiska reaktioner där syre spelar en central roll.

• 2026-02-17

  Internationellt utbyte inom utbildningar i fysik

  Forsknings- och undervisningsmiljöer presenterades liksom goda exempel på undervisning som främjar aktivt lärande och stärker forskningsbaserad undervisning.

  – Mellan den 9 och 13 februari tog vi emot en delegation från fysikinstitutionen vid universitetet i Bukarest, Rumänien, säger Andrea Muntean, universitetslektor i fysik. De besökte oss inom ramen för Erasmus+ och som en fortsättning på ett besök från 2025, då vår kollega Lorena Solvang reste till Bukarest. Våra gäster arbetar vid avdelningen för materiens struktur, atmosfär- och geofysik samt astrofysik, där Sandra Voinea är prefekt.

• 2026-02-11

  Från pulver till prestanda, samband mellan mikrostruktur och utmattning i superlegering och verktygsstål

  I den nya avhandlingen undersöks hur metalllegeringar beter sig under upprepad belastning, ett fenomen som kallas utmattning. Utmattning är en av de vanligaste orsakerna till haverier i tekniska komponenter, där små upprepade spänningar till slut kan leda till sprickor och brott. Forskningen fokuserar på hur tillverkningsprocessen och materialens inre struktur påverkar deras utmattningsegenskaper.

  – I min studie kombinerade jag detaljerad mikrostrukturell analys, utmattningsprovning och brottanalys för att förstå hur utmattningssprickor initieras, säger Faezeh Javadzadeh Kalahroudi. Jag utvärderade också om near-net-shape-tillverkning kan minska behovet av efterbearbetning genom att jämföra ytegenskaper och utmattningsbeteende.