Är de för små för att rida?

Gabriella Torell Palmquist

En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv

Period: Januari 2018 – Juni 2023.

Projektledare: Prof Susanna Hedenborg (Malmö Universitet) & Prof Oskar Solenes (Högskolan Molde)

Medarbetare: Fil Dr Gabriella Torell Palmquist (Ridskolan Strömsholm & Karlstad Universitet), Fil Dr Annika Rosén (Malmö Universitet) och doktorand Guro Werner Fiskergård (Högskolan Molde)

Finansiering: Stiftelsen Hästforskning

Partners: Malmö University, Ridskolan Strömsholm och Högskolan Molde i Norge

Projektbeskrivning

Idag erbjuder många ridskolor i Sverige och Norge ridning för förskolebarn, trots att ridlärare upplever att barnen är ”för små för att rida”. Syftet med projektet Är de för små för att rida? var därför att öka kunskapen om häst- och ridundervisning av yngre barn med avsikt att utveckla säkrare hästmiljöer som tar hänsyn till hästars välfärd. Genom webbsidor, enkät, intervjuer och deltagande observation visar vi att aktiviteterna för de yngre barnen kan innebära ridning men även olika typer av lektioner i stallet kring hur man tar hand om hästar. Vidare är det tydligt att aktiviteterna är utmanande – inte minst eftersom de bygger på att föräldrarna kan hjälpa till och att ridläraren är kreativ och flexibel när det gäller att undervisa denna åldersgrupp. Aktiviteterna innebär säkerhetsproblem som är relaterade till föräldrarnas okunskap samt att den säkerhetsutrustning som finns inte alltid är korrekt avpassad till de yngsta barnen. Det är även tydligt att många ridlärare saknar en förberedande utbildning för att på ett pedagogiskt anpassat sätt kunna undervisa de yngsta barnen och att föräldrar skulle behöva utbildas i hästkunskap. Till aktiviteterna behövs hästar med särskilda kompetenser och erfarenhet, och hästarnas roll och välfärd behöver problematiseras ytterligare. Slutligen behövs mer forskning om barnens upplevelser av aktiviteterna.

Projektet har inkluderat ett doktorandprojekt som fokuserat hästunderstödda aktiviteter för yngre barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Kunskap om de hästunderstödda aktiviteterna för de yngre barnen saknas och här fattas även jämförbara studier eftersom olika begrepp och aktiviteter används. En intressant slutsats är att aktiviteterna utgår från kroppslig funktion snarare än ålder, vilket troligtvis kan förklaras av att aktiviteterna ramas in av en medicinsk diskurs. Detta skiljer dem från andra aktiviteter för de yngre barnen – dessa ramas in av en diskurs som handlar om ’idrott-för alla’. Vidare framgår att studier som fokuserat på den sociala kontexten av de hästunderstödda aktiviteterna saknas – trots att den sociala kontexten är avgörande för huruvida aktiviteterna kan bedrivas.

Projektets resultat skapar grund för rekommendationer till sektorn:

1) Ridlärarnas utbildning behöver byggas på med specialistkunskap när det gäller de yngsta barnens motoriska, psykologiska och fysiologiska utveckling. Denna rekommendation gäller inte bara de yngre barnen. Ridning har i allt högre grad blivit en aktivitet för olika åldersgrupper och olika kroppsliga förmågor, med olika förkunskaper. För att kunna möta ‘alla hela livet’, menar vi att ridlärare behöver erbjudas specialistkunskap för olika åldrar och kroppsliga förmågor.

2) Ridskolorna behöver arbeta systematiskt med utbildning av föräldrar; föräldrautbildningar som hjälper föräldrarna att bli den tillgång de skulle kunna vara i aktiviteterna med de yngre barnen och i de hästunderstödda insatserna. Några ridskolor erbjuder redan föräldrautbildningar. Dessa skulle behöva undersökas och goda exempel skulle kunna skalas upp.

3) Ridsportförbundet skulle kunna erbjuda checklistor och vägledning i första hand till föräldrar men även i viss mån till ridlärare om vilken säkerhetsutrustning som krävs samt hur föräldrar och barn ska använda och anpassa säkerhetsutrustning.

4) Systematiserad vägledning för hästunderstödda insatser riktade till barn med funktionsnedsättningar för att dessa ska bli tillgängliga men även bli lustfyllda upplevelser för föräldrar och barn behövs.

5) Ersättningssystemet för de hästunderstödda aktiviteterna bör förändras för att skapa möjligheter för fler att delta i aktiviteterna genom att utöka ersättning till personer som behövs för att stötta barnet (förutom ridfysioterapeuten).

Artiklar:

Hedenborg, S., Thorell Palmquist, G., Rosén A & Solenes, O. (2023) ’Dilemmatic spaces’ och föräldrars deltagande i ridskolornas verksamhet för de yngre barnen. Idrottsforum.org. https://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2023/05/hedenborgetal230510.pdf 

Hedenborg, S., Torell Palmquist, G. & Rosén, A. (2021). The Emergence of the Swedish Horse-Riding School from the Mid-Twentieth Century. The International Journal of the History of Sport, 38(6), 607-630. https://doi.org/10.1080/09523367.2021.1959321

Hedenborg, S., Torell Palmquist, G., & Rosén, A. (2021). Vad gjorde de svenska ridskolorna med ridsporten? Idrott, historia & samhälle. Svenska Idrottshistoriska föreningens årsskrift 2021.

Hedenborg, S., Torell Palmquist, G., & Rosén, A. (2021, 16 nov). The Emergence of the Swedish Horse-Riding School from the Mid-Twentieth Century - A Summary. Idrottsforum.org. https://idrottsforum.org/feature-hedenborgetal211116/ 

Rosén, A., Thorell, G., & Hedenborg, S. (2021). The competent child and (in)competent others. Horse-riding school activities for preschool children. Sport in Society, published online: 27 Dec 2021. https://doi.org/10.1080/17430437.2021.2015333