Högre seminariet i svenska språket

Seminarierna kommer att genomföras i hybridform (på campus men med möjlighet att delta via Zoom: https://kau-se.zoom.us/j/68818104588). 

Våren 2023

Skriftspråklighet och syntaktisk utveckling hos barn i yngre skolålder. En bakgrund till ett kommande forskningsprojekt.

När: Måndag 13 februari, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Adrian Sangfelt
För vem: Öppet för alla. 

När lär sig barn syntaktiska mönster som vuxna huvudsakligen använder i skriftspråk och inte i talspråk? Är sådana mönster vanligen en del av barns språkkompetens redan före det att de utvecklar en förmåga att läsa och skriva? Eller är det typiskt så att mönstren lärs in vid ett visst stadium i barns läs- och skrivutveckling, genom skriftens modalitet? Dessa frågor söker jag svar på i ett kommande forskningsprojekt om syntaktisk utveckling hos barn i yngre skolålder. På seminariet ger jag en bakgrund till projektet, framförallt genom att presentera den del av min egen tidigare forskning där jag diskuterat syntaktiska skillnader mellan tal och skrift i svenska, vilken emellertid saknat ett språkutvecklingsperspektiv. Jag kommer även att beröra vilka syntaktiska mönster som kan studeras, och i vilket material. Slutligen vill jag kort diskutera om projektets resultat kan ha direkta ämnesdidaktiska implikationer, och inte bara rent allmänt bidra till kunskap om låg- och mellanstadieelevers språk- och skrivutveckling.

Språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund

När: Måndag 20 mars, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Karin Senter
För vem: Öppet för alla. 

Seminariet utgår från avhandlingen Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasie­ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund (2022) som lades fram i höstas. I avhandlingen följs en gymnasieklass på ett högskole­förberedande program, där alla ungdomar har minoritets­tillhörighet, är flerspråkiga och hemmahöriga i någon mångspråkig förort i Stock­holms­området. Avhandlingens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är lingvistisk etnografi – en relativt ny forsknings­riktning, där den huvudsakliga metoden för material­insamling är deltagande observation.

Fokuset i avhandlingsstudien, och därmed också under seminariet, är tredelat. För det första har studien ett deskriptivt fokus på vilka språkliga resurser de förorts­förankrade deltagarna använder. För det andra ligger fokus på hur deltagarna positionerar sig genom språk och andra medel (se Davies och Harré 1990), främst i relation till så kallade ”majoritetsungdomar” på skolan (vita ungdomar med medelklassbakgrund) som genomgående utgör ett jämförelseobjekt när det gäller tal och livsstil. För det tredje intresserar sig avhandlingen sig för om, och i sådana hur, förortsförankrat tal kan benämnas utan att fixeras, och den begrepps­apparat som används för att beteckna förortsförankrat tal – förortsförankrat/-indexerat tal och förortsslang och förortssvenska – presenteras och diskuteras (se även Bijvoet & Fraurud 2016; Bijvoet & Senter 2021).

Under seminariet varvas presentation av avhandlingens innehåll med ljudklipp ur materialet, vilket förhoppningsvis ska uppmuntra till reflektion och diskussion.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari, 2016: What’s the target? A folk linguistic study of young Stockholmers’ construction of linguistic norm and variation. Language Awareness, Vol. 25. S. 17–39.

Bijvoet, Ellen & Senter, Karin, 2021: Förortsförankrat tal – ett inifrån och ett utifrån­perspektiv. Språk och stil, NF 31:1, 2021. S. 166–200.

Davies, Bronwyn & Harré, Rom, 1990: Positioning the Discursive Production of Selves. Journal for the Theory of Social Behaviour, 20:1. S. 43–63.

Senter, Karin, 2022: Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

Måndag 24 april kl. 13.15-15.00

Anders Björkvall
Titel kommer.

Talar västgötska ungdomar i allmänhet - och ungdomar i Södra Ryd i synnerhet  - dialekt?

När: Måndag 22 maj, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Margareta Svahn
För vem: Öppet för alla. 

Hösten 2022

Att göra sin röst hörd: Sjukdomsförhandlande diskurser, genrer och berättelser om endometrios

När: Måndag 26 september, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Ida Melander (ORU)
För vem: Öppet för alla. 

I min nyss färdiga avhandling (Melander 2022) studerar jag hälsokommunikation om sjukdom och hälsa, och mer specifikt om endometrios. Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 1 av 10 kvinnor i fertil ålder, men som trots det stora antalet drabbade fortfarande är relativt okänd och svår att diagnosticera. Detta gör att det ofta tar lång tid och kontakt med flera vårdinstanser innan kvinnor med misstänkt endometrios får en diagnos och hjälp till behandling. I avhandlingen studerar jag hur hälsorelaterat meningsskapande går till i tre distinkta, patientorienterade och framväxande kontexter: i diskussionsforumtrådar, på ett delat och aktivistiskt konto på plattformen Instagram och i s.k. egenremisser, som skrivs av patienter som söker specialistvård. Särskilt intresserar jag mig för patientagentivitet och möjligheter att delta i olika hälsorelaterade kontexter.

På seminariet presenterar jag avhandlingen i sin helhet och gör nedslag i varje delstudie. Jag hoppas också få tid att diskutera avhandlingen tillsammans med er.

Referenser
Melander, Ida. (2022) Att göra sin röst hörd. Sjukdomsförhandlande diskurser, genrer och berättelser om endometrios. Örebro: Örebro universitet.

Till doms över dom. Attityder till språkvård och variation

När: Måndag 24 oktober, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Lena Lind Palicki (SU) och Susanna Karlsson (GU)
För vem: Öppet för alla. 

Under flera år har vi följt hur frågan om huruvida vi borde sluta skriva de och dem och gå över till dom diskuteras och värderas. Lärare rapporterar att detta är den i särklass mest utmanande språkriktighetsfrågan att arbeta med i klassrummet, och det är en av ganska få språkvårdsfrågor som regelbundet har fyllt spaltmeter i svenska dagstidningar under dom senaste hundra åren. I flera olika studier har vi frågat oss vad det är som gör det här till en så oerhört laddad fråga, och hur det egentligen går för eleverna som ska lära sig konventionen. 

På seminariet presenterar vi resultat från tre studier. Den första ringar in svensklärares attityder till olika språkriktighetsfrågor i klassrummet. Den andra undersöker elevers faktiska bruk av de/dem/dom och den tredje fokuserar på debatten om de/dem under det senaste seklet. Vi gör också några nedslag i den just nu pågående debatten.

Skrivande, studieresultat och känslor - Extrainsatt tillfälle

När: Måndag 7 november, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Eric Borgström (ORU)
För vem: Öppet för alla. 

Vad betyder det för studieresultaten hur en student ser på sig själv som skribent? Om studenten upplever skrivande som meningsfullt? Som förknippat med positiva känslor? Eller som förknippat med olust? Om sådant kommer seminariet att handla.

Skrivande i högre utbildning är, som bekant, föremål för både larm och initiativ. Med den breddade rekryteringen möter nya studentgrupper den högre utbildningens krav på avancerade skrivpraktiker. En historiskt stor andel av befolkningen förväntas skriva självständiga arbeten för att ta examen och gå ut i arbetslivet. Och lärosätena inrättar språk- och textverkstäder eller särskilda kurser i akademiskt skrivande för att åtgärda brister och hjälpa studenter in i en tänkt “den akademiska genren”.

Föredraget presenterar projektet Resilient Writers som syftar till att utforska och didaktisera framgångsrikt skrivande på akademiska professionsprogram. I projektet undersöker vi studenters skrivande utifrån det vi kallar hållbar studieframgång, vilket inbegriper både institutionella perspektiv i termer av studieresultat, genomströmning, och studentperspektiv, det vill säga hur studenter själva ser på vad studieframgång är för dem, och i vilken mån de når detta.

Teoretiskt utgår projektet från ett skrivkonstrukt där skrivande länkas till diskursgemenskaper vilket är skrivkonstruktets så kallade måldomän. Skrivandet inom en diskursgemenskap beskriver vi utifrån tre sammanflätade aspekter: diskursgenerering (sådant som att läsa och analysera, få fram ett innehåll), textproduktion (att skriva på uppsatsen eller uppgiften) och studentetos (att göra detta utifrån sina intressen och drivkrafter).

Vid seminariet fokuseras den första delstudien i projektet. Denna gäller valideringen av ett självskattningsverktyg som är avsett att mäta aspekter av studentetos liksom strategier för diskursgenering och textproduktion. Genom faktoranalyser och hierarkisk multipel regressionsanalys frilägger vi hur olika aspekter av studentetos, diskursgenerering och textproduktion samvarierar med å ena sidan studieresultat, och å andra sidan känslor i skrivande. 

Måndag 28 november kl. 13.15-15.00

Internt seminarium för ämnet.

INSTÄLLT!
Talar västgötska ungdomar i allmänhet - och ungdomar i Södra Ryd i synnerhet - dialekt?

När: Måndag 5 december, kl. 13.15–15.00
Var: 12A225 (Humlan) eller via Zoom
Föreläsare: Margareta Svahn (professor emerita, UU)
För vem: Öppet för alla.

Margareta Svahn presenterar projekt om språkliga varieteter hos ungdomar i Skövde.

Som västgöte och nordist har jag förstås länge intresserat mig för västgötska, vetenskapligt dock först i början av 2000-talet. Mellan 2004 och 2011 arbetade jag tillsammans med kollegor i Göteborg inom det (från 2007) RJ-finansierade projektet Dialektutjämning i Västsverige. Resultaten publicerades i boken med samma namn (Svahn & Nilsson 2014). Vi undersökte där närmare 100 gymnasisters dialektalitet i delar av Västergötland och Bohuslän. Av olika skäl ingick endast enspråkigt uppvuxna informanter i materialet. Därför ville jag också undersöka flerspråkigt uppvuxna ungdomars grad av dialektalitet. Samtidigt funderade jag över om det också kunde förekomma förortsspråk liknande det som kan höras i t.ex. Rinkeby, Rosengård och Bergsjön i en mindre stad. Jag spelade därför in närmare trettio ungdomar från Skövde-trakten, varav 10 från den mångkulturella förorten (Södra) Ryd och analyserade dessa (Svahn 2021).

Under seminariet kommer jag att kort presentera resultat från den stora undersökningen (med fokus på de västgötska ungdomarna) och sedan komma in på förortsungdomarnas språkliga varieteter i förhållande till de enspråkigt uppvuxna Skövde-ungdomarna. Jag kommer också att presentera några informanter lite närmare och ge möjliga förklaringar till deras språkliga ”val”.

Svahn, Margareta, 2021: Språkliga varieteter bland ungdomar i Skövde. I: Svenska landsmål.
Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny 2014: Dialektutjämning i Västsverige.