Den genuskodade räddningstjänsten - en studie av jämställdhetens förutsättningar
Räddningstjänsten är en manligt dominerad arbetsplats med bara 1.8% kvinnor. Den siffran antyder att räddningstjänsten är en arbetsplats med mycket särpräglade föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Projektet är en tvärvetenskaplig studie av räddningstjänstens vardag som syftar till att synliggöra hur denna genusordning upprätthålls.
Titel
Den genuskodade räddningstjänsten. En studie av jämställdhetens förutsättningar
Ägare
Ägs gemensamt av Sociala studier, Genusvetenskapen, Arbetslivsvetenskapen och Kulturgeografin.
Finansiärer
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Karlstads Universitet
Deltagare
Clary Krekula, docent i socialt arbete
Lars-Gunnar Engström, lektor i socialt arbete
Stefan Karlsson, lektor i sociologi
Liselott Jakobsen, lektor i genusvetenskap
Tuula Bergqvist, lektor i arbetsvetenskap
Lena Grip, lektor i kulturgeografi
Ulrika Jansson, doktorand i arbetsvetenskap
Tid
2010-2013
Syfte
Räddningstjänsten är en manligt dominerad arbetsplats med bara 1.8% kvinnor. Den siffran antyder att räddningstjänsten är en arbetsplats med mycket särpräglade föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Projektet är en tvärvetenskaplig studie av räddningstjänstens vardag som syftar till att synliggöra hur denna genusordning upprätthålls. Målet är att hitta faktorer som gynnar respektive missgynnar jämställdhet. Man vill också undersöka vilka konsekvenser som genusordningen har för enskilda individer.
Plats
Räddningstjänsten finns i alla Sveriges kommuner. Kommunerna styrs av ett regelverk som fastställs av den statliga Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Projektets resultat ska belysa räddningstjänsten i dess helhet.
Räddningstjänsten består inte bara av brandmän. Andra yrkeskategorier är politiker, brandingenjörer och chefer. Unikt för projektet är att man ska titta på alla yrkesgrupper, inte bara brandmännen.
Teori
Inom forskningen talas ofta om att göra genus. Det innebär att föreställningar om manligt och kvinnligt skapas på olika nivåer inom de organisationer där de förekommer, exempelvis i vardagsrutiner, styrdokument och samtal under kafferasten. I grunden innebär det att man genuskodar, alltså förutsätter att principiellt sett neutrala beteenden och ting inom organisationen speglar något kvinnligt eller manligt.
Föreställningar om manligt och kvinnligt skapas alltid tillsammans med föreställningar om etnicitet, sexualitet, samhällsklass, ålder och så vidare. Projektet ansluter sig därför till de forskare som menar att genus inte kan förstås skiljt från andra indelningar av människor. Detta förhållningssätt kallas intersektionalitet. Tillsammans utgör föreställningar om kön, klass och så vidare, en viktig del av organisationskulturen på en arbetsplats. Även kring denna kultur finns det forskning och teorier som projektets forskare vill stödja sig mot.
En arbetsplats som är starkt manligt dominerad, som till exempel räddningstjänsten, kan antas koda många av sina verksamheter som manliga. Därför kommer forskningsprojektet också att bygga på den snabbt växande litteraturen kring maskulinitet.
Forskningen blir särskilt viktig när man inser att föreställningar om manligt och kvinnligt resulterar i diskriminering, det vill säga nedvärdering eller uteslutning av människor som inte passar in. Det gäller kanske framför allt kvinnor som vill arbeta på en manligt kodad arbetsplats, men även män som inte lever upp till de gängse stereotyperna.
Metoder
Det finns lite forskning om räddningstjänsten i Sverige. Forskarna i projektet vet därför inte på förhand vad som kan vara intressant att titta på. Av den anledningen angriper man fältet brett. Man börjar med en stor enkätundersökning, som sedan följs upp av ganska förutsättningslösa observationer på ett flertal arbetsplatser. Målet är att kunna hitta intressanta fenomen, som sedan kan undersökas närmare med hjälp av ytterligare observationer och intervjuer. Eventuellt kommer man även att analysera dokument som är viktiga inom räddningstjänsten, till exempel regelverk och informationsbroschyrer. Man planerar att avsluta forskningen med en andra stor enkätundersökning.
Forskarna kommer att samarbeta tätt med räddningstjänsten. Det innebär att man då och då kommer att samla ihop personal från fältet för att samtala om forskningsresultaten. En gång per år ska man även samla till ett seminarium, då forskningen följs upp och diskuteras. Man kommer också att driva en hemsida, där resultaten publiceras successivt.
Vid Umeå universitet finns en forskargrupp som fått pengar att bedriva motsvarande forskning. Forskargrupperna i Karlstad och Umeå har bildat ett konsortium och kommer att hitta samarbetsformer, bland annat kring gemensamma konferenser.