Nordidactica 2018:3
I det här numret av Nordidactica publiceras fyra artiklar som alla uppmärksammar intressanta och viktiga utmaningar i SO-ämnen. De har sina respektive fokus riktade mot frågor som här och nu ger anledning att undersöka på vilket sätt dessa utmaningar kan analyseras och diskuteras kritiskt och konstruktivt, med inriktning på utveckling och möjligheter att finna vägar som bär framåt.
Det här numrets första artikel är inriktad mot ämnet historia – med fokus på förutsättningar för att utveckla redskap för bedömning av historisk literacy. Artikelns författare Amna Khawaja, Helsingfors universitet, använder sig av en uppgift där tre dokument som behandlar relationen mellan Nicolaus Copernicus och den katolska kyrkan, inom ramen för en tvåårig studie, studeras av svenska och finska grundskoleelever. Genom användning av varierade former av design bedöms elevernas historiska literacy. Khawaja identifierar i studien utmaningar vad gäller reliabilitet, och en tendens hos informanterna att närma sig källorna som information snarare än som belägg för tolkningar identifieras.
I det här numrets andra bidrag, diskuterar Niclas Lindström och Lars Samuelsson, Umeå universitet, Jonatan Haidts teori om ”den nya syntesen” utifrån en undersökning bland lärarstudenter och ett antal yrkesverksamma lärare i religionskunskap. I centrum för denna undersökning står frågan hur man kan uppfatta flera samtida studiers slutsatser att människors respons på etiska utmaningar och dilemman ofta är emotionella, en respons som allteftersom söks underbyggas med rationella argument. Givet att ett syfte med skolans och religionskunskapsämnets etikundervisning är att bidra till att utveckla ett resonerande förhållningssätt för att formulera och underbygga välgrundade etiska ställningstaganden, kan man fråga vad nämnda resultat kan tänkas ge för konsekvenser.
Johan Sandahl, verksam vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Stockholms universitet, diskuterar i numrets tredje bidrag frågan ”vart samhällskunskapen bör gå”? Frågan är föranledd av vad han identifierar som en ”samhällskunskapens kris”, vilken ska förstås med hänsyn till att det vetenskapliga fält som här ställs i fokus är vagt formulerat.
Det här numrets fjärde artikel artikel, slutligen, är författad av Najat Ouakrim-Soivio, Juhani Rautopuro & Raili Hildén, verksamma vid Faculty of Educational Sciences, Helsingfors universitet, och Finnish Institute for Educational Research, Jyväskylä universitet. Den fråga som står i centrum för den undersökning som här redovisas rör den målsättning för grundskolans verksamhet som innebär att erbjuda alla elever oavsett exempelvis kön eller geografisk likvärdiga förutsättningar för att påbörja gymnasiestudier. Ett sätt att förankra ett sådant erbjudande är att tydligt definiera de mål som i olika ämnen föreligger.
Författarna till de fyra artiklarna redovisar alla intressanta bidrag till att ta sig an forskningsrelevanta utmaningar, men också möjligheter, som kan identifieras i relation till SO-ämnenas didaktiska fält.
Olof Franck och Christina Osbeck
Redaktörer