Att gå en doktorandutbildning beskrivs som att bestiga berget Parnassos, det gudomliga berget där de välutbildade fick samlas enligt den grekiska mytologin. Att doktorera är ett hårt arbete och tidvis en ganska ensam tillvaro, ofta i uppförsbacke, som sträcker sig över flera år. Hur är det då att doktorera i musik? Två lärare vid Musikhögskolan Ingesund går doktorandutbildning på Musikhögskolan i Piteå som tillhör Luleå tekniska universitet och har nu nått halvvägs i utbildningen.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att gå en doktorandutbildning?
– Det blev så mycket på grund av pandemin, säger Ann Elkjär, lärare i flöjt. Innan den hade jag undervisat halvtid i många år på Musikhögskolan Ingesund och frilansade som musiker resten av tiden. Under pandemin ställdes alla konserter in, men då dök möjligheten upp att doktorera på halvtid på Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Vidare är det inte så många lärare som har disputerat på Ingesund, och den kompetensen behövs för att undervisa inom våra musikerutbildningar.
– För mig växte forskningsfrågan fram ur min egen praktik, säger Georg Gulyas, lärare i gitarr. Det började egentligen med en önskan att bryta mig loss från den starka Werktreue‑tradition som jag själv vuxit upp i — alltså idén om att tolkning framför allt handlar om att vara ”trogen verket”. Jag märkte att den traditionen både formade och begränsade mitt sätt att spela, undervisa och tänka kring musik. Så det forskningsintresse jag har i dag växte fram ur en vilja att förstå de ramarna, bli mer medveten om dem och sedan våga utmana dem. Det handlade mindre om att hitta ett ämne och mer om att följa en irritation, en nyfikenhet och en känsla av att hitta en ny process att tolka instrumentalmusik på.
Vad studerar du?
– Muntligt berättande på dialekt, det här har jag varit nyfiken på hela livet, säger Ann Elkjär. Jag är uppvuxen med Frykdalska dialekten och har alltid tyckt att det är så likt musik. Jag har alltid velat kika lite närmare på det. Till exempel har jag lyssnat på material hos Institutet för språk och folkminnen, de har ett jättearkiv med inspelningar från 30-, 40- och 50-talet. Man trodde på den tiden att dialekterna höll på att försvinna varför man åkte runt i hela Sverige och gjorde inspelningar av dialekter. Jag har lyssnat speciellt på Wilhelm Larsson, en folkskollärare och kulturperson i Fryksdalen, och skrivit ner hur han pratar i noter för att sedan tolka dem.
– Mitt ämne är konstnärlig gestaltning, interpretation, säger Georg Gulyas. Specifikt undersöker jag hur litterär text och numera dramatisk text kan utvidga tolkningsramarna av noterat västerländsk klassisk gitarrmusik samt medvetandegöra tolkningsprocessen vid högre musikutbildning.
Att doktorera i musik innebär fyra års heltidsstudier (240 högskolepoäng) som leder till en doktorsexamen. Eller åtta års halvtidsstudier för er båda. Vad händer när ni har kommit halvvägs?
– Jag hade mitt halvtidsseminarium under hösten 2025, säger Ann Elkjär. Jag presenterade fyra olika projekt som jag har jobbat med. En opponent var med och gav mig feedback. Det blev som en slags besiktning för hela mitt doktorandprojekt, och opponentens kommentarer var jättevärdefulla för mig.
– Efter mitt halvtidsseminarium i november 2025 förändrades projektet ganska tydligt, säger Georg Gulyas. Fokus har flyttat från ett mer pedagogiskt perspektiv till ett sceniskt och dramaturgiskt. Nu arbetar jag mer kroppsligt, performativt och intermedialt, ofta i samarbete med teaterregissören Jörgen Dahlqvist i Malmö. Det är i de praktiska, sceniska laboratorierna som jag testar mina tolkningar och teorier.
Och hur ser sen fortsättningen ut?
– Nu ska jag ro i land de fyra projekten jag snart är färdig med, säger Ann Elkjär. Till våren kommer jag att inleda ett samarbete med David Engström, även han lärare på Ingesund, på musikproduktionsprogrammet, och doktorand vid Musikhögskolan i Piteå där vi ska tonsätta Frykdalsmål.
– Fortsättningen handlar framför allt om att slutföra arbetet med Royal Winter Music, säger Georg Gulyas. Det är ett tvådelat gitarrverk av Hans Werner Henze, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla tonsättare, där varje sats gestaltar en Shakespearefigur – men helt utan ord, enbart genom musikens egen retorik. Just det gör verket perfekt att arbeta med inom forskningsfältet musikinterpretation. Shakespeare brukar ju beskrivas som någon som verkligen förstår människan, och vissa menar att all konst i grunden handlar om att få syn på mänskligt beteende. När hans karaktärer möter Henzes musik uppstår en mängd tolkningsmöjligheter som går att utforska både musikaliskt och sceniskt. Nästa steg i projektet är därför dubbelt: dels att fortsätta det praktiska arbetet med de återstående satserna – studera, gestalta och spela in dem – dels att fördjupa mig i den teoretiska litteraturen kring relationen mellan musik och dramatik. Mycket av avhandlingen kommer att bygga på just det: hur instrumentalmusik kan ”tala” i dialog med dramatik och textvärldar. Att arbeta med Hans Werner Henzes musik är förstås mycket inspirerande då han är en av efterkrigstidens allra främsta tonsättare. Och Shakespeare? Tja, han är ju också en ganska okej pjäsförfattare.
När tror du att du är klar?
– Jag siktar på att vara klar 6 oktober 2028, säger Ann Elkjär. Min kollega Georg fyller år 5 oktober och har tänkt disputera då och jag fyller år den 6:e så då har jag tänkt disputera.
– Min plan är att vara klar i oktober 2028, säger Georg Gulyas.
Vilka nya dörrar öppnas i karriären när du kan titulera dig doktor?
– Då är mitt körkort att få forska i hamn och jag kan söka medel för att forska ännu mer och på arbetstid, säger Ann Elkjär. Det är en ynnest att få gå in på djupet i saker som jag är intresserad av och även samarbeta med andra, varför inte språkvetare till exempel?
– Då jag redan är anställd som professor på konstnärlig grund i gitarr vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet, upplever jag att jag redan nu har bjudits in till fler samarbeten, säger Georg Gulyas. Jag var till exempel och föreläste vid universitetet i Adelaide i Australien i fjol. Dock öppnar en doktorsexamen ytterligare för fler forskningsprojekt, internationella samarbeten.
Beskrivning om hur det är att doktorera i musik enligt AI:
Att doktorera i musik innebär fyra års heltidsstudier (240 högskolepoäng) som leder till en doktorsexamen, ofta med fokus på konstnärlig forskning, musikpedagogik eller musikvetenskap. Det kräver en avancerad nivå (master/magister) och leder till forskningstjänster, konstnärlig verksamhet, undervisning eller ledande positioner inom kulturlivet.
