Regionsförstoring på gränsen

Ägare

Cerut

Tid

Våren 2007 till våren 2010. Projektet förlängdes 2009.

Finansiärer

Cerut, Vinova och Ulikon

Deltagare

Sune Berger, professor i kulturgeografi
Bengt Starrin, professor i socialt arbete
Svante Karlsson, doktor i kulturgeografi
Hans-Olov Gottfridsson, doktor i kulturgeografi
Eva Olsson,doktor i sociologisamtliga vid Karlstads universitet

Syfte

Syftet med studien har varit att undersöka effekter av hög ekonomisk tillväxt på regioner, närmare bestämt på medborgarnas livsvillkor, deras hälsa och benägenhet att pendla till jobb på andra orter.

Plats

Undersökningen genomfördes i de värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng. I båda har norskt kapital på kort tid gjort stora investeringar och båda karaktäriseras som tillväxtkommuner. Forskarna har gjort undersökningar i Edas tre och Årjängs två tätorter: Charlottenberg, Åmotfors och Koppom, respektive Årjäng och Töcksfors.

Teori

Deltagarna i projektet har testat flera olika teorier om hälsa och tillväxt. En gemensam teori var sociologen Émile Durkheims idéer om anomi. I tider av snabb social förändring, säger Durkheim, kommer människor att förlora normer och värderingar som är viktiga för meningsfullhet i deras socialal iv. Då kommer deras möjligheter till planering och översikt över tillvaron att minska, och deras hälsa kan försämras.

Metoder

Enkäter, observationer och intervjuer

Värmlands Landsting har genomfört så kallade Liv och hälsaundersökningar åren 2000, 2004 och 2008, med en stor enkät till ett urval av Värmlands befolkning. I denna fick projektgruppen 2008 möjlighet att lägga till egna frågor till såväl medborgare i Eda och Årjäng som övriga värmlandskommuner. I samarbete med SCB har projektet också genomfört en totalstudie, en enkät till alla som arbetspendlar över gränsen i Årjäng och Eda.

Forskarna i projektet har även observerat platser i centralorterna och kring de köpcentra som skapats med norskt kapital. Livsvillkor var ett viktigt begrepp som väglett observationerna.

Man har även gjort en kvalitativ studie genom intervjuer och intervjuat tjänstemän i kommunerna, butiksbiträden i de stora köpcentrumen, samt kunder och kommuninvånare i kommunerna.

Under projektet har studenter på grundnivåerna fått genomföra observationer, intervjuer och enkäter på plats som en del av deras metodundervisning.

Resultat

Det mest generella resultatet av studien är att ekonomiskt uppsving i en region inte nödvändigtvis gynnar hälsan. Vissa indikationer tyder på att Edas befolkning faktiskt mår bättre på grund av den starka ekonomiska tillväxten, men några definitiva slutsatser går inte att dra. Framför allt är uppsvinget bra för vissa grupper, men till nackdel för andra. Ett exempel är de arbetslösa, som i kommuner med hög sysselsättning kan bli särskilt utpekade och marginaliserade.

Ett något överraskande resultat är att de stora köpcentra som skapats med norskt kapital, anställt inte enbart boende på orterna utan också lett till en ganska omfattande inflyttning och även inpendling av anställda som inte är bosatta i kommunerna. Att arbetslösheten ändå är låg i Eda och Årjäng kan möjligtvis tillskrivas medborgarnas villighet att pendla, framför allt till Norge.

I den kvalitativa studien framträder ett fenomen som Durkheim skulle ha kallat för anomi och social kris. Utvecklingen i kommunerna tycks ha gått så snabbt att invanda livsmönster ställts på ända. Den invasion av norrmän som båda kommunerna erfarit, dels i form av norrmän som kunder, dels i form av norrmän som inflyttade kommuninvånare, har lett till förändrade sociala positioner. Kommuninvånarna känner sig åsidosatta, nedvärderade och ”fattiga” i förhållande till de viktiga, betydelsefulla och ”rika” norrmännen.

Forskningen har också visat att regionförstoring, det vill säga ökad och längre pendling, leder till färre men större lokala arbetsmarknader.

Publikationer

Berger, S. (2007) ”Mentalitet som gränshinder”. I Berger , S., Forsberg, G. & Örbeck, M. (red) Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad University Studies. .
Berger, S. (2007) ”Värmländsk identitet, provinsialism och rörlighet”. I Arvidsson, B., Karlsson, S., Lönnbring, G., Stolare, M. (red). Bilder av Värmland. Karlstad University Press.
Berger, S. (2009) ”Regionförstoring en fråga om plats och pendling”. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B..Värmlänningarnas Liv och hälsa 2008. Karlstad: Karlstad University Press.
Berger, S. & Karlsson, S. (2010) ”På gränsen för kreativitet”. I Aronsson, L. & Braunerhielm, L., Social ekonomi och kreativitet.
Björck, A. & Engstig, M. (2007) Handeln i västra Värmland - ett förhållande i förändring. Masteruppsats, Karlstads universitet.
Karlsson, S. et al (2007) ”Klima for naeringsutvikling i grenseland”. I Berger , S., Forsberg, G. & Örbeck, M. (red) Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad University Studies.
Karlsson, S. & Berger, S. (2009) ”Känsla för plats och framtid”. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B..Värmlänningarnas Liv och hälsa 2008. Karlstad: Karlstad University Press.
Olsson, E. & Gottfridsson, H O. (2009) ”Pendling – acceptabelt och lönsamt men helst inte”. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa 2008. Karlstad: Karlstad University Press.
Örbeck, M. & Karlsson, S. (2007) ”Nye teorier på gamle naeringer - omstilling i skogsbruk og skogsindustri i Inre Skandinavia”. I Forsberg, G. & Örbeck, M., Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad University Press.
Gottfridsson, H, [kommande] Gränslöst liv – Att pendla till Norge och arbeta, Karlstad University Studies, Hösten 2009